tisdag 21 februari 2017



FASTLAGSSÖNDAGEN inleder den tid vi kallar för ”fastlagen”. Ordet kommer av Vastelabend = faste-aftonen. Jfr Julafton, påskafton … Under fastlagen tar man farväl av köttet – karne vale = kött farväl. På fettisdag äter man fettisdagsbullar. Äter man dem på andra dagar, bör de kallas semlor. Fastan börjar på onsdag – Askonsdag. Och fastan varar än till påska. Temat för Fastlagssöndagen var förr

Guds kärleks väg

Nu har man strukit ”Guds”. Detta bidrar till Kyrkans inre sekularisering. Kärleksvägar finns det ju många. Och slingriga! I denna bråkiga och svårbegripliga värld behöver vi odla kontakten med våra bästa vänner – Fadern, Sonen och den helige Ande. Vårt dops Gud hittar kärlekens väg till oss. Och vi får hjälp att hitta hem. Denna söndags texter berättar om det – Höga visan 8:4-7, Andra Korinthierbrevet 5:14-21 och Matteus 10:32-45. Där lär vi oss att

1. Guds kärlek är stark
Bruden i Höga visan sjunger om den i 8:6-7.
   Mitt i Bibeln finns Höga Visan. En bok om mänsklig kärlek. En man och en kvinna uttrycker sin kärlek till varandra. De låter fantasin spela. Där finns humor, värme, innerlighet. Kärleken blir ren, vacker, rolig. Kärleken — en kär lek. Men kärleken kan också möta motstånd, kamp, smärta. Det finns djuptoner i Höga Visan. Är man stilla inför den kan man höra något mer än en sång om mänsklig kärlek. En ton från en öppnad himmel. Brudgummen som talar är min Herre och Frälsare. Bruden är hans folk. Detta rymmer en stor hemlighet, här låter jag det syfta på Kristus och kyrkan (Ef 5:32). Idag sjunger bruden:
Stark som döden är kärleken, lidelsen obeveklig som graven. Dess pilar är flammande eld, en ljungande låga. Mäktiga vatten kan inte släcka kärleken, floder kan inte svepa bort den. Om en man gav allt han ägde för kärleken, vem skulle ringakta honom?   Guds kärlek möter motstånd. Där dyker upp fiender – FLODER som sveper bort livets mening. VATTENMASSOR som dränker. ELDEN som förtär. GRAVEN som slukar livet. DÖDEN som släcker livsglädjen Men så finns där en man SOM GAV ALLT FÖR KÄRLEKEN. Ja, du anar vem som åsyftas.
   Vad är väl ett liv med Jesus? Långtråkigt och dötrist och tråkigt … och HELT UNDERBART!

2. Guds kärlek ger mig ny syn på människor omkring mig
Paulus berättar om det i Andra Korinthierbrevet 5:14-16 .
Kristi kärlek lämnar mig inget val, ty jag har förstått att om en har dött för alla, då har de alla dött Och han har dött för alla, för att de som lever inte skall leva för sin egen skull utan för honom som dog och uppväcktes för dem. Därför bedömer jag inte längre någon på människors vis. Och om jag också uppfattat Kristus på det sättet, så gör jag det inte nu längre.   Kärleken har en inre drivkraft. Den lämnar mig inget val. Glaset i mitt glashus krossas. Jag kommer ut ur mina låsta tankemönster. Jag får en ny syn på människor omkring mig, Jag bedömer inte längre någon på människors vis. Förr klistrade jag dessa etiketter på dem: fin, ful, rolig, tråkig, tjock, omöjlig. När jag varit vid korset ser jag varje människa som ett möjligt helgon. Vad kan inte hända i den människan om Jesu kärlek får drabba henne. JESU KÄRLEK ÄR SÅ UNDERBAR …

3. Guds kärlek ger mig en ny syn på mig själv.
Paulus berättar om det i Andra Korinthierbrevet 5: 17-21.
Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. Allt detta har sitt upphov i Gud, som har försonat oss med sig genom Kristus och ställt mig i försoningens tjänst. Ty Gud försonade hela världen med sig genom Kristus: han ställde inte människorna till svars för deras överträdelser, och han anförtrodde mig budskapet om denna försoning. Jag är alltså Kristi sändebud, och Gud manar er genom mig. Jag ber er på Kristi vägnar: låt försona er med Gud. Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.   Den himmelske Fadern är oerhört engagerad i vad som händer på jorden. Och med dig.. Han satt inte i sin himmelska gungstol och tittade på när hans Son led på korset. Gud var i Christo försonande verldena med sig självom, står det i 2 Kor 5:19 i den Bibel som Carl XII läste. "Were you there when they crucified my Lord?" Ja du VAR DÄR. Och jag. Alla människor var där. Och Gud! Han letar rätt på dig. Han räddar dig från alla synder och placerar in dig i sin älskade Son. Genom dopet och tron finns du där. Du har fått en nystart. Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit.
   Den som är I KRISTUS är en ny skapelse! Fattar du? Vi drogs in Golgatadramat. Det skedde genom dopet och tron. Ett nytt skapelseunder sker då vi i tro tar emot det vi fått i dopet. Gud som en gång sa Ljus ska lysa ur mörkret, han har lyst upp våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus. Men denna skatt har vi i lerkärl, för att den väldiga kraften ska vara Guds och inte komma från oss. (Läs 2 Kor 4:6-7)
   I våra spruckna lerkärl lägger Gud ett värmeljus. Kanske någon frusen nattvandrare genom det ljuset kan hitta hem. De ser kanske sina liv som Guds dom, straff och hemsökelse. Men du kan berätta detta: Ingen hemsökelse! Men vår käre himmelske Fader söker få dem hem till sig. Du utnämns till Ljusets sändebud. ”Gud lått ditt ord i mig få råda att andra där din kärlek kan se…”

4. Guds kärlek får oss att tänka till och tanka
Markus berättar om det i dagens evangelietext: Markus 10: 32-45. Du bjuds på tre tankställen, där du stannar till, tänker till och får tanka nya tankar.


Tankställe 1: VEM ÄR DU JESUS?
Läs och BE-grunda Markus 10:32-34 i din Bibel.
   Nu startar vandringen mot Jerusalem, Lärjungarna och vi går upp till Jerusalem. En annorlunda Jesus. Inte Galileens Jesus som talar om liljor på marken, om kärlek och kristna värderingar. Jesus är så allvarlig. Han tiger. Vi begriper oss inte på honom. Medan vi går upp till Jerusalem, går Jesus ned i vår nöd och vårt lidandes djup. Jesus talar om vad som skall hända honom där. Vi hör några skakande ord: utlämnad … hånad … bespottad … gisslad … dödad. Efter tre dar skall något ännu mer obegripligt ske …
   Lev dig in i situationen. Vår syn på vem Jesus är måste fördjupas. Varför måste Jesus dö? Vad är det för dunkla, mörka, sataniska krafter som han behöver rädda oss från?
   ”Han gick den svåra vägen. Han bar sitt eget kors. Han bad: 'Min Gud förlåt dem'. Han led och dog på Golgata. HAN GJORDE DET FÖR OSS, FÖR ALLA OCH FÖR OSS” (Sv Ps 442:3)

Tankställe 2: Får Frälsaren fria från det förflutna.
Läs och BE-grunda Markus 10:35-40 din Bibel
   Vi träffar Jakob och Johannes. De har vandrat tre år med Jesus. Men nu har de kommit tillbaka till hemorten. Tillbaka till platsen där pappa och mamma bor. Nu kallas de Sebedaios söner. Är det den gamla fadersbindningen som fångar dem på nytt? De ber Jesus om hedersplatserna i Guds rike. I parallellstället hos Matteus 20:20 är det Sebedaios söners moder, som tar med sig pojkarna till Jesus och ber om samma sak. Modersbindningen drog tydligen i dem ännu.

Till eftertanke: Vi vill följa Jesus. Men vad finns i bagaget som gör det så tungt och svårt? Finns där bindningar och låsningar? Vi har en fri vilja. Men den fria vilja är ofta så bunden – vad ska mamma och pappa säga? Och släkten? Kamraterna? Partiet?
   Vi behöver upptäcka vad tant Lina upptäckte: ”Frälst genom honom, lycklig och FRI, vill jag hans egen evigt nu bli” (Sv Ps 45:2). Tant Lina upptäckte det då hon på Guds kärleks väg häpet utropade ”O vilken kärlek, underbar sann, aldrig har någon älskat som han”.

Tankställe 3: RIKET, MAKTEN OCH ÄRAN – DITT eller MITT?
Läs och BE-grunda Markus 10:41.45 i din Bibel
   Lärjungarna då gjorde det som lärjungarna nu gärna gör och tänker: Riket är MITT och makten och äran. När jag tronar på mina duktigheter, tappar jag kontakten med Gud. Jag ser ned på andra, dömer, bedömer, föraktar. Men Jesus lär ministrarna att stiga ned och bli tjänare. Då ser vi upp! Och vi ser uppåt och hem-tar kraft, glädje, kärlek från Honom, till vilken vi överlåtit riket, makten och äran. Jag vandrar förlöst och befriad vidare på kärlekens väg och sjunger: ”lär mig att leva, leva för dig, glad i din kärlek, offrande mig”.

ÄR DU NYFIKEN PÅ MER leta rätt på bibelskolan.com
Där hittar du SÅNGPOSTILLAN årg 3 – tryck här. I boken sid 135 .

Där hittar du också /Bengts återvändsgränd/adresslista 9 /då smälter det frusna / på rad 8 finner du KÄR LEK och får bl.a kontakt med bruden i Höga Visan

Där hittar du / Bengts återvändsgränd / adresslista 8 / Varför måste Jesus dö på korset?

Goda upptäckter på GUDS KÄRLEKS VÄG önskar
Bengt Pleijel 90+




måndag 13 februari 2017



SEXAGESIMA, REFORMATIONSDAGEN

DET LEVANDE ORDET

är temat som sjunger denna söndag. Guds ord är liv. Och ger liv. Det händer något med oss då Ordet kommer i rörelse i oss och bland oss. Vi formas! Vi formas efter Jesus. Det säger både Paulus (Rom 8:29 ) och Johannes ( 1 Joh 3:1-3 ). En ny RE-FORMATION börjar hända med oss efter kyrkbesöket på söndag, som också har namnet Reformationsdagen.
Men se upp! Och hör upp!

Profeten Jeremia har ett allvarsord att ge oss. Läs
Jeremia 23:23-29
  Är jag bara Gud på nära håll, säger Herren, och inte Gud långt borta? Kan någon gömma sig så väl att inte jag ser honom? säger Herren. Uppfyller inte jag både himmel och jord? säger Herren.
  Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn: ”Jag har haft en dröm, en dröm, en dröm!” Är det jag som verkar i de profeter som profeterar lögn och predikar sina egna bedrägliga påfund? Med de drömmar de berättar för varandra tänker de få mitt folk att glömma mitt namn, så som deras fäder glömde mitt namn för Baal. Den profet som har haft en dröm, han berättar en dröm, men den som har fått ta emot mitt ord, han förkunnar verkligen mitt ord. Det är skillnad på halm och säd, säger Herren. Är inte mitt ord som en eld, säger Herren, en slägga som krossar klippan?

   Vad vill Jeremia säga oss? Det går inte att gömma sig för Gud. En del försöker det … gör jag mig en boning ytterst i havet … (Psalt 139:9). Jag drömmer mig bort, styrs av märkliga ”högkänslor” (ni ser väl på Skavlan?), bygger luftslott. Men akta dig – i vårt millennium har man lärt sig spränga luftslott.
   Det finns farliga förkunnare och falska profeter. Det pågår en ständig kamp om oss människor. Vi utsätts för ständig påverkan. Indoktrinering. Propaganda. Affärsmän, journalister, rörelser av olika slag vill styra våra tankar. Man vinklar TV-program. Man gömmer undan halva sanningen i tidningsartiklar. Man tvättar våra hjärnor. Manipulerar. Lurar. Allt detta gör oss osäkra. Vad ska man tro?
   Men det är skillnad på halm och strå, säger Jeremia att Herren säger. Det är skillnad på agnar och sädeskorn. Falska profeters tomma drömmar är som agnar som flyger bort med vinden. Men Guds ord är laddat med liv, växt, näring. Guds ord är också som eld som avslöjar och förbränner all ytlighet. Guds ord är som en hammare, en slägga som krossar våra ”försvars- bunkerklippor” till grus. När detta drabbar oss blir vi först förskräckta. Men efter ett tag upptäcker vi att det var KÄRLEKEN som skakade om oss. Då sjunger vi: ”Dig vare pris för Livets ord…” (Sv Ps 42:4).
   Guds ord är som eld och slägga, (hammare), skriver Jeremia. Nu kommer Hebreerbrevets anonyme författare och tar fram ett svärd. Läs

Hebreerbrevet 4:12-13
   Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar. Ingenting kan döljas för honom, allt skapat ligger naket och blottat för hans öga. Och inför honom är det vi skall avlägga räkenskap.

   Gud ord är levande. Det ger liv. Det är verksamt. Fyllt av dymanis – kraft. Det händer något när Bibelns ord flyttar från väggens hylla och hamnar i hjärtats mylla. En befrielse i mitt inre livs låsningar. Det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar. För min räddnings skull behövs ibland svärdet – operationskniven som gör ont men ger hälsa.
   Lägg märke till detta: Det är inte vi som ser på Bibeln, har en bibelsyn. Det är Bibeln som ser på oss. Och sätter strålkastarljuset på det vi inte själva ser. Ty egentligen vet vi väldigt lite om oss själva. Vi vet inte hur vi ser ut bakifrån. Badrumsspegeln talar varje morgon om för oss att vi har ögon. Sömniga? Trötta? Men inte hur de ser ut när vi ser på varandra – med varma, goda, snälla ögon … eller med mördande blickar, fyllda av vrede, hat, avund, förakt.
   Framför allt vet vi inte hur vi ser ut inuti. Där finns själ, ande, led, märg. Där finns tankar och minnen och magkänslor. Där finns en massa kryp som heter bakterieflora. Och en otrevlig polis som stör vår nattsömn. Som ofta brottas med hans majestät JAG. Jag tänker på Mr Sam Whete...
   Jag ser inte. Men Gud ser. Allt ligger naket och blottat för hans öga. Att komma inför hans ögon, är det förskräckligt? Eller underbart? Kanske förskräckligt UNDERBART!

Gud för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart.
Mörkret är ej mörkt för dig och i dunkelt ser du mig 

Läk mitt öga att jag ser hur du är i allt som sker.
Där jag bäst behöver dig är du allra närmast mig.

Och om jag ej mer förmår, gå tro den väg du går,
Led mig vid din fasta hand steg för steg mot livets land.

När min tanke tvivelstrött, obetvingligt motstånd mött
och ej mera mäktar strid – inneslut den i din frid.

All din nåd är öppen famn och ditt namn en öppen famn.
Vad du vill är helighet, men du är barmhärtighet.
Sv Ps 217

Nu kommer Johannes. Han avslöjar oss just då vi ställer till med teologiskt bråk och samfundsgräl. Lyssna till

Johannes 6:60-69
   Många av hans lärjungar som hörde honom tala sade: ”Det är outhärdligt, det han säger. Vem står ut med att höra på honom?” Jesus, som genast förstod att lärjungarna förargade sig över hans ord, sade till dem: ”Får det här er att vackla? Hur blir det då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut? Det är anden som ger liv, köttet är till ingen hjälp. De ord jag har talat till er är ande och liv. Men det är några av er som inte tror.” Jesus visste ju från början vilka som inte trodde och vem som skulle förråda honom. Och han fortsatte: ”Det var därför jag sade er att ingen kan komma till mig om han inte får det som gåva av Fadern.”Då drog sig många av hans lärjungar tillbaka och ville inte längre följa med honom. Jesus sade till de tolv: ”Inte vill väl ni också gå er väg?” Simon Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att du är Guds helige.”

Det blev bråkigt i församlingen. För och emot Jesus. Några sa: Det är outhärdligt, det han säger. Andra tyckte som Jesus och citerade honom: De ord jag har talat är ande och liv. Man kom i dispyt om nattvarden. ”Det är bara bröd och vin vi får”, sa en del. ”Det är Jesus själv som kommer till oss i detta bröd och vin”, sa andra. (Joh 6:48-56). Några ville förfölja Jesus. Andra fortsatte att följa honom. Jesus vänder sig till dem och oss och frågar: Inte vill väl ni också gå er väg? Simon Petrus svarade: Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att du är Guds helige.   Också vi kan hamna sådana situationer. Trossyskon förstår inte trossyskon. Vad göra? Gå in i din kammare … Tala med Jesus ... Låt Ordets ljus komma in i ditt hjärta. I ordet var liv och livets var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det (Joh 1:4-5) Lyssna i nattvarden in Kärlekens pulsslag: Kristi kropp FÖR DIG utgiven. Kristi blod FÖR DIG utgjutet! Ta med dig dina ”trosgrälvänner” som dina bönebarn vid nästa nattvardsgång. Bed att du och de ska hamna i samma Vi: VI såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern och han var full av nåd och sanning … av hans fullhet har VI alla fått, nåd och åter nåd (Joh 1:14,16)

Det finns mer att hem-ta i denna Johannestext. Nyfikna hänvisas till Sångpostillan årg 3 sid 128 elller bibelskolan.com tryck här. Är du där finns du på samma plats som

Bengt Pleijel 90+

som blir glad över att få träffa just dig.

tisdag 7 februari 2017



Söndagen SEPTUAGESIMA inleder ”förfastan”, som sedan fortsätter med söndagen Sexagesima och Fastlagssöndagen, fram till Askonsdag. Septuagesima betyder den sjuttionde. Vi befinner oss nu i 70-dagarsförberedelsen före Påsk. Nu är budskapet

NÅD OCH TJÄNST

Först kommer nåden, Guds obegripliga och oförtjänta godhet. Du hittar den då du gör en U-sväng. Vänder helt om! Fadern står där. Han begär inte din meritlista. Han frågar: Vad vill du att jag skall göra för dig? (Markus 10:51). Han vet vad du vill, men han frågar, för han vill att du skall uttrycka det.
   Först ger han dig NÅDEN. Sedan kommer utnämningen. Du blir MINISTER. Det betyder tjänare. Nåden, Guds obegripliga och oförtjänta godhet, fungerar som en drivkraft som lockar ut dig i tjänst. Först fyller han på din inre motor med bensin. Sedan kan du tuta och köra. Först låter du dig fyllas av Ande, skriver Paulus i Efesierbrevet 5:18 ff. Andens olja ger mig en inre drivkraft.
   Bergspredikan börjar med att Jesus lägger himmelrikets salighet i våra hjärtan. Det ger oss en inre kraft att leva ut bergspredikans livsstil. Det börjar alltså inte med mina duktigheter. Duktigheterna föder jämförelse och avund, gör mig stor och pösig, jag glömmer alla andra och blir ängslig, självupptagen och tråkig. Duger jag nu?
   Söndagens texter hjälper oss att hitta rätt.

1. GUD VILL NÅDEN
avslöjar Salomos vishet 11:22-26
Som vägens minsta vikt är hela världen för dig, som en droppe av morgonens dagg, där den faller ner på jorden. Men du är barmhärtig mot alla, därför att du förmår allt, och du överser med människornas synder, för att de skall omvända sig. Du älskar allt som finns till och avskyr ingenting av det som du har skapat, ty du skulle aldrig gett gestalt åt något du hatade. Hur skulle något kunnat bestå mot din vilja? Hur hade det kunnat bevaras om det hade kallats till liv av dig? Du skonar allt därför att det är ditt, du härskare som älskar allt levande.
Så lyder Salomos vishet. Gud vi tackar dig.

Salomos vishet hör till de s.k. apokryferna, en samling skrifter som finns i Bibel 2000, men inte i Folkbibeln. Apokryf betyder fördold, undangömd. De räknas inte som helig skrift, men, säger Martin Luther, kan vara god och nyttig läsning. Salomos vishet är skriven på grekiska, sannolikt i Egypten under sista århundradet f.Kr. Den är uppkallad efter kung Salomo.
   Här får vi begrunda fem verser. Du får blicka in i Guds tankar och vilja med världen och dig. Stanna i förundran och häpnad. Upptäck att Gud vill NÅDEN. Fånga upp en tanke som du vill bevara i ditt inre tankställe.

2. PAULUS VILL BLI LIK JESUS
säger han i Filipperbrevet 3:7-14 (Folkbibeln)
Gör nu detta experiment: kryp in i textens nio JAG, och upptäck vad du själv egentligen vill.
Allt sådant som var en vinst för mig har jag för Kristi skull kommit att räkna som en ren förlust. Ja, jag räknar faktiskt allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min herre Kristus Jesus. För hans skull har allt det andra förlorat sitt värde för mig. Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus och få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den rättfärdighet som Gud ger åt dem som tror. Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse och dela hans lidanden, genom att bli lik honom i en död som hans – kanske jag då kan nå fram till uppståndelsen från de döda. Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.

  • Tankar: 
  • Hans Majestät JAG får stiga ned från tronen. Den tröttsamma personen plågar mig inte längre. 
  • Jag vinner ”högsta vinsten”! Beskriv den - Kunskap … vinst … liv … gemenskap med Kristus 
  • Jag slipper den ”lägsta vinsten”? Beskriv den: …förlust … lämpligt för sophögen, avskräde. 
  • Jag får en ”ny vilja” … jag vill lära känna Kristus. 
  • Helig glömska. 
  • Målinriktad 

3. DU KOMMER IN  I ANNORLUNDAFOLKET, OCH FÅR EN ANNORLUNDA FRAMTID
som du får läsa om i Matteus 19:27-30
Petrus säger: ”Vi har ju lämnat allt och följt dig. Hur blir det då för oss?” Jesus svarade: ”Sannerligen, vid världens återfödelse, när Människosonen sätter sig på härlighetens tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva evigt liv. Många som är sist skall bli först och många som är först skall bli sist.
Vad får vi för besväret? undrar Petrus. Hur skall det bli med oss?
   Jesus ler förmodligen. På rak arm lovar Han den mest fantastiska belöning. Den gång då Gud låter den nya skapelsen träda fram med nya himlar och en ny jord, då Människsonen sätter sig på sin härlighets tron, då ska de få sitta på tolv troner i himlen och döma Israels tolv stammar. Det syftar inte på Människosonens stora dom utan på det som sedan följer. Ordet döma betyder här ”styra”. I himmelriket finns tydligen en ordning med olika uppgifter.
   Vi undrar om Petrus blir röd i ansiktet och skäms över sin fråga. Ingen arbetsgivare är så generös som Jesus då han tar oss i sin tjänst. Den som lämnar allt och följer Jesus får hundrafalt igen. Ja, t.o.m. evigt liv. När man kommer in i kraftfältet omkring Jesus, får man en ny förankring, ett nytt centrum, en ny medelpunkt. Jesus står hela tiden i fokus.
   För Paulus blev det så. I dagens epistel från Filipperbrevet 3:7-14 berättar han att han vunnit högsta vinsten. Detta att vinna Kristus, som han uttrycker det, var så fantastiskt att han kastade alla sina egna ”vinningar” på sophögen, för att få bevaras och fördjupas i det han fått i Kristus.
   Om vi hittat detta, krävs det kanske vaksamhet och radikala grepp för att bevara det. Det kan bli kamp och splittringar med de allra närmaste. Jesus säger: Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva evigt liv.
   Jesus säger inte här att vi måste lämna dem. Han säger att om det går så att vi tvingas att lämna dem, blir vi inte övergivna. Om vi blir utstötta från vår egen familj får vi hundrafalt igen. Vi kommer in i Guds familj och får en väldig massa syskon och mostrar och kusiner. Vi kommer in i Annorlundafolket och får en annorlunda framtid! Och får leva det annorlunda JESUS-LIVET.
   Det sista Jesus säger är nyttigt för oss att lägga på minnet. Många som är sist skall bli först och många som är först skall bli sist. I himmelriket är det ett helt annat räknesätt än på jorden. Det ordet av Jesus kan få bevara oss i barnaskapets glädje. Är vi Guds barn så är vi ju faktiskt det största man kan bli. Sträck på dig kungabarn!
   Johannes, den gamle aposteln - 90 år gammal - häpnar i sitt första kärleksbrev till oss – 1 Joh 3:1ff -
Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn!
   När vi upptäckt det och häpnat en stund, läser vi att Jesus vill något mer med oss. Vi ska bli lika Jesus! Vi ska upptäcka tjänandets glädje. Vi hittar inte det genom att spänna andliga muskler. Vi hittar det genom att tvätta oss. Och bada i nåden.

Var och en som har det hoppet till honom renar sig, liksom han är ren.

Nåd och tjänst!
Gå och bada med dig! är den vänliga uppmaningen du får av

Bengt Pleijel 90+

som är din guide in i djupare trosvandring i Sångpostillan årg 3 sid 122, eller bibelskolan.com tryck här





onsdag 1 februari 2017



Inför Kyndelsmässodagen – Jungfru Marie kyrkogångsdag

UPPENBARELSENS LJUS

är temat på Kyndelsmässodagen. Går vi till kyrkan då, träffar vi Jungfrun Maria. Det är inte bara vår utan också hennes kyrkogångsdag. Och med henne möter vi många spännande människor. Josef är med henne. Kanske var det han som bar Jesusbarnet. Och den gamle Simeon är där, 90 år enligt mina beräkningar. Och Hanna Fanuels dotter av Asers stam, denna underbara gamla bönetant, som inte kunde låta bli att berätta för alla vad hon sett och hört och förstått. Vi träffar också profeten Mika och på vår charterresa till Jerusalem presenteras vi för några av de tre tusen som blivit drabbade av den helige Ande på Pingstdagen. Ha förväntningar!
   Det lyser om dem alla, som vi möter i dagens texter. De kommer, slocknade och utbrända, men blir ljus, tända av Jesus. Symeon sjunger om Jesus att han är ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna. Alla ljusen samlas upp på Kyndelsmäss i en kandelaber – ljusstake. Kyndel är ett gammalt svenskt ord för ljus, fackla, bloss.
   Vi tänder ljus när det mörknar på färden i världen. Just nu undrar vi vad det är för mörka krafter som drabbar mänskligheten lite över allt. Vi skakas av rapporter om det som är aktuellt. Kyrkans folk deppar av missmod, missförstånd, misstag, missunnsamhet. Men den som missar en mässa missar en massa. I mässan tänds ljuset, motrörelsen kommer i gång. Vi smittas av Symeon som sjunger om Jesus och Hanna som ber. Ja, alla dem vi möter i dagens texter ger oss

RECEPT FÖR MISSMODETS KYRKA

1. Läs Mika 7:7-8 och hör vad han säger i sin bok:
Men jag, jag skall skåda efter Herren, jag skall hoppas på min frälsnings Gud. Min Gud skall höra mig. Gläd dig inte över mig, du min fiende. Om jag har fallit, skall jag resa mig igen. Om jag sitter i mörkret, är Herren mitt ljus.

Läs hans ord sju gånger. Låt hans ”jag” bli ditt. Kryp in i det. Upptäck vad som då händer.

2. Läs Apostlagärningarna 2:42-46, och låt dig dras in i de troendes gemenskap i Jerusalem:
De höll troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen , brödsbrytelsen och bönerna. Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje.
Häpna! Vad långt ifrån Missmodets kyrka! Bävan och under! Jubel och glädje! Ingen slår om sitt eget vakt. Ingen hoppar omkring bara på ett ben. De står och går stadigt på fyra ben. Vad får du för recept att ta med dig till Missmodets kyrka?
   Vill du ha vägledning av en guide, rekommenderar jag Peter Halldorfs bok "Andens folk", kapitel 2. Den finns inspelad av Peter och finns på bibelskolan.com / Bibelvandringar /Andens folk / kapitel 2, "en ny mänsklighet". Tryck här och lyssna där.

3. Läs Lukas 2:41-46
Läs den i din egen bibel eller psalmbok. Vill du träffa en guide finns denne i Sångpostillan årg 3 och på bibelskolan.com och han lotsar dig gärna genom denna text, och hjälper dig gärna att övervinna din blyghet, då du får träffa Josef och Maria och Jesusbarnet och Symeon och Hanna. Tryck här.



1. Varför Josef och Maria gick till kyrkan.
Det var en lydnadshandling. Gud hade sagt i Mose lag att när tiden var inne för deras rening skulle varje förstfödd av mankön helgas åt Herren. När en kvinna i Israel fått ett gossebarn skulle hon räknas som oren i sju dagar och då offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag. Och sedan får hon stanna hemma i trettiotre dagar. Får hon en dotter får hon stanna hemma lite längre. Nyfödda flickebarn behöver mycket omsorg.
   Vi kan tycka att dåtidens hälsolagar var både svårbegripliga och stränga. Reningen som det talas om här beror inte på att man ser sexualliv och barnafödande som syndigt. Barn såg man i Israel som en rikedom och välsignelse. Kvinnan som föder barn ärar och upphöjer man. Som en fruktsam vinstock är din hustru inne i ditt hus, som olivplantor är dina barn kring ditt bord (Psalt.128:3 Fb). Kärlekens Gud ger kärlekens bud. Kvinnan som fött barn behöver få ta ledigt efter förlossningen. När Gud talar om orenhet och behov av rening, talade han på ett språk som männen på den tiden kunde begripa. Lämna Maria i fred. Ligg inte med henne. Maria blev inte mammaledig, men hon blev ”makeledig”.

2. Varför Simeon går till kyrkan.

Det var en lydnadshandling. Den helige Ande hade sagt till honom att han inte skulle dö förrän han fått se Herrens Messias. Den helige Ande hjälpte Symeon att se framåt. Inte tillbaka till den gamla goda tiden med minnen från fornstora dar. Den bästa tiden låg framför honom.
   Simeon hör och gör. Han finner två unga föräldrar med ett barn i famn. Han tar barnet i sin famn, sjunger en lovsång och kommer med ett budskap.
   Framtiden kommer med prövningar – fall eller upprättelse. Men Simeon är trygg. Barnet han bär, bär honom. I Guds händer vad som än händer.

3. Varför du går till kyrkan.

Det är en lydnadshandling. Den helige Ande gläder sig när han får hjälpa dig att höra Guds röst och dra dig in i kärlekens kraftfält. Du som har erfarenhet av fall, får erfarenhet av upprättelse Jag tror att Anden vill säga dig att du inte får dö förrän du fäst dina ögon på Jesus och tar emot Jesus i ditt liv. Du behöver inte vara rädd att gå över tröskeln till Livets land, om du som Symeon får ta emot Jesus och bära Jesus i din famn. Du får samma upptäckt som Simeon: Barnet du bär, bär dig! Sonen och den helige Ande är Faderns två händer som bär dig nu. Du hittar Simeons glädje: Nu låter du din tjänare gå hem i frid som du har lovat, ty mina ögon har skådat frälsningen …

4.Varför finns Hanna alltid i kyrkan?

Det är en glädjehandling. När du träffat denna underbara bönetant, förstår du. Ingen bryr sig om henne. Men hon bryr sig om andra. Hon tackar och prisar Gud så att alla hör henne. Och hon talar med alla om barnet som Maria bär. Och där, när hon är inför Jesusbarnet, visar det sig att hon hade en profetisk gåva. Hon förstod och kunde uttrycka vad Herren just nu ville uppenbara.
   Vilken förebild! Vi får se en som kunnat lämna bitterhet och besvikelser och sorger, och i stället blivit fylld av himmelsk glädje och kan tala med alla andra om vad hjärtat är fullt av. Hanna är ett exempel på hur Gud kan förvandla ÅLDERDOM och FATTIGDOM och ENSAMHET till välsignelse, förvandla personliga tragedier så att de inte trycker ned, arbeta igenom personliga problem så att man sedan kan gå och tala med andra om den befrielse som Herren kan ge. I all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel frälste dem, skriver Jesaja (Jes 63:9, 1917).

5. Vad händer i kyrkan?

Himmelrikets krafter kommer i rörelse. I dagens alternativtext från Matt 13:31-33, talar Jesus om det. Han berättar om himmelriket som ett senapskorn och himmelriket som en surdeg, Jesus vill komma till tals med oss om den lilla början och den mäktiga framtiden.

Ja, detta är receptet för Missmodets kyrka: Närkontakt med Jesus! Lyssna till Andens maningar! Lyd i glädje!

God framtid tillsammans med Jesu alla vänner önskar
Bengt Pleijel 90+





tisdag 24 januari 2017



Inför fjärde söndagen efter Trettondedagen.

JESUS ÄR VÅRT HOPP

är temat som sjunger i denna söndags texter. Bibeln talar om hoppet som ett levande hopp (1 Petr 1:3). Motsatsen måste vara ett döende hopp. Vi har många förhoppningar. Vi ska hoppas det bästa. Allt ordnar sig. Allt blir nog bättre om vi byter partner, byter regering, byter bostad, byter plats, byter hårfärg. Våra mänskliga förhoppningar grusas ofta. I backspegeln ser du hur det anlagts många grusgångar i ditt liv. Materialet kom från ditt döende hopp.
   I bibliskt språkbruk är HOPPET något fast, säkert, tryggt. Hoppets symbol är ANKARET. Jesus är den vi har fått vår förankring i. Hoppet är vår vän därför att vi knyter förbund med Jesus. Därför hör hoppet och framtiden ihop. Framtiden har fått ett ansikte. Du kan ana hur han vänder sig mot dig och ser på dig och säger: Följ mig! Därför: Var glada i hoppet!
   Söndagens texter lär oss att hitta denna förankring. Och hur vi mognar i den.

1. Förankring fostras fram.
   Det lär vi oss i Första Kungaboken 17:1-6. Där träffar vi Elia. Det var mycket som hände i hans liv innan han blev det underbara redskap som räddade folket.
   Elia lever ca 800 år f. Kr. Ahab är då kung. Ahab gifter sig med Isebel, en vacker, eldig, viljestark kvinna. Med henne kommer också hennes religion in i landet. Man börjar dyrka Baal. Baalsprofeter kommer i mängd in i landet och förkunnar den nya religionen. Man börjar dyrka sex. Israels pojkar smyger sig ut om kvällarna, de kikar in på festerna i de gröna lunderna. (Gröna Lund fanns redan då!) Där var både extas och sextas. Massmedia ger pikanta skildringar av hur folk vältrar sig i synden. Den nya religionen sprider sig. Folket ropar ut: ”Baal är Gud”. Men stor andlig nöd kommer över dem.
   Då sänder Gud Elia. Namnet Elia betyder: ”Herren är Gud”. Så fort Elia visar sig säger man: Där går Elia. Men egentligen säger man: ”Herren är Gud”. Alla som brukar ropa ut att Baal är Gud säger, när Elia visar sig: Herren är Gud.
   Elia går rakt in i Ahabs palats och håller en predikan på endast en mening (1 Kung 17:1). I den korta meningen hinner han ge en väderleksprognos på tre och ett halvt år. Det ska inte komma en enda regndroppe på de åren. När man vänder ryggen åt Gud kan man varken se eller ta emot de välsignelser han vill ge. Sedan Elia hållit sin predikan försvinner han från Ahabs palats.
   Nu händer sådant som gör att Elia fostras och lär sig förtrösta på Herren. Först leder Gud Elia till bäcken Kerit. Där lär sig Elia förtrösta på Gud rent fysiskt (läs 1 Kung 17:2-7). Korpar får servera frukost och kvällsmat bestående av bröd och kött. Vatten finns i bäcken. Lite enformigt kanske, men proteinrikt. Elia lär sig att förtrösta på Gud rent fysiskt. Han lär sig komma till Gud och vila ut hos Gud. Han lär sig att vara ensam med Gud under lång tid. Han lär sig lyssna och lyda.
   Läs gärna fortsättningen om hur Elia fostras och mognar i förankringen i 1 Kung 17:8 ff.

2. Förankring talas in.
   Det lär vi oss av Andra Timotheosbrevet 1:7-12, som Paulus skriver till Timotheos. Vi citerar här vers 7, textens första vers, som inte bara gäller Timotheos, utan oss alla. Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbesinningens ande
   Det är lätt att bli modlös. Man tappar sugen. Världen är full av tappade sugar. Man ger upp. ”Loose heart”. Rakt in bland Guds folk smyger sig denna modlöshet, detta missmod in. Man arbetar och strävar och gör så mycket. Ändå blir det så lite resultat. Man får sällan respons. Allt ser så kristligt ut, Det rullar på i gamla hjulspår. Men man går från kraft till krasch!
   Det man ska veta när man blir modlös är detta: Man har inte fått det ifrån Gud. Gud har inte gett oss modlöshetens ande. Den kommer inte från Gud. Men vad gör man när modlösheten flyger in i en, ockuperar en, binder och styr?
   Man för ett samtal med Jesus om sin modlöshet och uppgivenhet. Bekänner som en synd att man släppt in detta i sitt liv. Det är mitt ansvar. Om jag inte lär mig att lägga ned dem vid korset tar de makt över mig. Alltså: Först bekänna, tömma ut. Låt Jesus, Guds lamm, ta bort synden. Sedan finns det plats i mitt inre kärleksrum – hjärtat - för det som Gud vill ge. Tre gåvor enligt denna bibelvers:

KRAFTENS ANDE
Ni skall få kraft när den helige Ande kommer över er, lovar Jesus (Apg 1:8). I vår svaghet lägger Gud sin kraft. I svagheten blir kraften störst, säger Paulus av egen erfarenhet (läs 2 Kor 12:7-10). Och han blev så glad när han upptäckte sin svaghet, för då utsattes han för Guds möjligheter. Han säger att jag vill skryta över min svaghet så att Kristi kraft kan omsluta mig. Vi får kraft, inte bara en gång utan gång på gång. Vi går från kraft till kraft. De som väntar efter Herren hämtar ny kraft. Och hemligheten med att hitta denna kraft är att bli stilla inför Herren. Genom stillhet och förtröstan blir ni starka (Jes 30:15). Något spännande händer från ovan: Ni skall få kraft när den helige Ande kommer över er (Apg 1:8).

KÄRLEKENS ANDE.
Paulus säger att vi inte fått en ande som gör oss till slavar. Vi behöver inte som slaven leva i fruktan. Utan den helige Ande hjälper oss att se att vi är Guds barn. Vi får ropa: Abba! Far! Vi hittar kärleksförhållandet till Far. Där mognar vi i vår förankring.

SJÄLVBESINNINGENS ANDE.

   Den helige Ande vill hjälpa oss att få ett sunt omdöme, inte drivas omkring av alla begär och ha-galenskaper. Jag får stanna till, besinna mig, se vad jag har, våga vara nöjd. Jag slipper vara avundsjuk och missbelåten. Guds Ande ger en djupglädje i mitt liv som inte beror på vad jag har gjort eller varit duktig med, utan på vad Jesus har gjort för mig.
Alltså: Förankring talas in och tas emot.

3. Förankring praktiseras
   Det fick lärjungarna göra då och det får lärjungar göra nu. Matteus berättar om det i 14:22-33.
   Det blev orkanstorm på Gennesarets sjö. Kalla vindar från Hermon möter varma vindar från Gennesaret. Våldsamma urladdningar sker. Lärjungarna, dessa yrkesfiskare, måste kämpa hårt.
   Kan vi känna igen oss? När den varma kärleken från Jesus möts av kalla, kyliga och hånfulla attityder från dem som står Jesus emot, blir det storm och urladdningar. Vi känner motvinden, allt tar emot, vi kämpar och jobbar och sliter i motvinden, men tycker att vi bara stampar på samma fläck.
   Vi undrar över att det ibland finns så mycket svårigheter och motgångar. Vi ser hur Guds folk idag kämpar i motvind. Det finns så mycket som skrämmer oss. Det värsta av allt är att vi då inte begriper oss på Jesus. Vi känner inte igen honom, när han kommer. Vi tror att Jesus alltid skall vara sådan han var, då han satt i gröngräset och delade bröd. Gestalten i nattmörkret skrämmer oss. Men Jesus vill lära oss att lyssna till hans röst. När lärjungarna gör det förstår de att det är Jesus som kommer. Han talar till oss i sitt ord. Så fort du öppnar Bibeln och läser, är han där och talar. Han driver bort våra rädslor. Lugn, det är jag. Var inte rädda. (Bibel 2000) Var vid gott mod, det är jag. Var inte förskräckta! (Bibel 1917).
   Det är mycket som händer när förankringen praktiseras. De svaga lärjungarna då uppmuntrar oss svaga lärjungar nu. Vad öppet de själva vågar berätta om sin svaghet. De slätar inte över och försöker inte dölja. De berättar om det, för att vi ska veta att vi inte är utlämnade i vår svaghet. Jesus är där. Han sträcker ut sin hand. Det är i Jesus vi får ha vår förankring. ”Han genom hela livets dag utsträcker sin händer till syndare och med fördrag där tron är svag, han veken återtänder” (Sv Ps 347:3).
   Så välkommen med på en segeltur på Gennesarets sjö. Matteus 14:22-33 drar in dig i stormens virvlar och händelsernas centrum. Du får tillsammans med de första lärjungarna häpna över Jesu makt och kärlek. Du får se hur Jesus går på vattnet och hur Petrus också gör det. Kanske du vågar ta sådana trossteg själv. Men vad som än händer är du i Jesu händer.

Och känn dig trygg: Sångpostillans guide erbjuder dig sitt sällskap. Se Sångpostillan årg 3, sid 97, eller bibelskolan.com tryck här. Det händer något med oss alla som vågar följa med.
De som var i båten föll ner för honom och sade: ”Du måste vara Guds Son”,

Bengt Pleijel än så länge 89+





tisdag 17 januari 2017

Inför tredje söndagen efter Trettondedagen.

JESUS SKAPAR TRO

är söndagens tema. Han gör det genom händelser, bibliska berättelser, genom tragiska kriser som han vrider till välsignelser, genom människor – underliga som många eller underbara som du. Och framför allt händer det något genom att hans ord kommer i rörelse i våra liv. Vandra in i söndagens budskap och häpna över att det som han gjorde då, det vill han göra nu. I dagens texter ligger himmelska glädjesanningar som väntar på att bli upptäckta och mottagna av dig.
   Vi gör först en djupdykning i Gamla Testamentet. Jag unnar dig nu glädjen att ta fram din bibel och läsa texten där. 

Första texten är från
1. Andra Kungaboken 5:1-4, 9-15
Här träffar vi ELISHA – ett Herrens redskap genom vilken han skapar tro.
   Första Kungaboken handlar mycket om profeten Elia. Kapitel 18 handlar om DEN STORA TRIUMFEN på berget Karmel. Ockulta makter avslöjas och besegras. Kapitel 19 om DEN STORA TRAGEDIN – profeten går i däck, men upprättas. Han får tröst genom 7000 trosvänner och får utse en efterträdare.
   Elia träffar Elisha då denne går i sina vardagssysslor och plöjer med oxar. Elia får kasta sin mantel på honom som ett tecken på att han var kallad till profet (läs 1 Kung 19:19). Gud kallar ofta sådana människor till sin tjänst som han ser är trogna i sin vardag - Mose då han vaktade får, lärjungarna när de var ute och fiskade. Och när han ser dig, kanske han säger: ”Den mänskan kan jag nog göra något av”.
   Elia och Elisa arbetar en tid tillsammans. När tiden var inne får Elisha bevittna Elias märkliga himmelsfärd. Han fångar upp Elias mantel och kan sedan starta profetuppdraget i Elias ande och kraft. Jämför uttrycket "att plocka upp någons fallna mantel", (läs 2 Kung 2 och Sv Ps 268).
   Det händer mycket genom Elisha.
   Elisha är miljövän. När vattnet i Jeriko blir förgiftat hittar han en reningsmetod så att det blir sunt (2 Kung 2:19-22).
   Elisha är socialt engagerad. Han tar sig an både fattiga (2 Kung 4:1-7) och rika (2 Kung 4:8 ff). Han griper in och avhjälper en hungersnöd, som drabbat folket. ( 2 Kung 4:38). Uttrycket ”att kasta yxan i sjön” härrör från Elisha (läs 2 Kung 6:1ff). Elisha är den förste som använder ”mun-mot-mun-metoden” (2 Kung 4:32 ff).
   I dagens text från andra Kungaboken 5:1-4, 9-15 får han fint besök av general Naaman, en tapper man, och en rik man – men spetälsk! Inga läkare i hans land kunde bota. Men fru Naaman har ett hembiträde som berättar om en man i Israel som har helandets gåva. Naaman tror att det är kungen och far till honom och har med sig ”tio talenter silver, sex tusen siklar guld och tio högtidskläder”. Men Israels kung blev förskräckt, upprörd, rädd. ”Trodde general Naaman att han var Gud”? Det står att Israels kung blev så skakad att han rev sönder sina kläder.
   Ryktet om Naaman sprider sig i landet. Elisha får höra det. ”Låt honom komma till mig, så skall han erfara att en profet finns i Israel”. Generalen söker upp profeten. Han häpnar över mottagandet. Han hade väntat att profeten skulle bli smickrad över att få fint besök. Och kanske tänka att han skulle få ett stort arvode och bli utnämnd till hovprofet. Men Elisha går inte ut och bugar för honom. Han sitter kvar i sitt rum. Men skickar ut sin tjänare som säger till honom att gå i väg och tvätta sig sju gånger i Jordan, så skall hans kropp bli frisk. När Naaman hör det, blir han vred och vill fara hem. Generalen hade väntat sig ett annat uppförande. Men hans tjänare talar honom till rätta och får honom att doppa sig sju gånger i Jordan. Han blir frisk och häpnar över ”att undrens tid är ej förbi”.
   Vad lär vi oss av detta? Vill du vara ett Herrens redskap, så vet att skall något hända beror det inte på redskapet, utan på den som håller i redskapet. Herren kan göra stora ting även genom ett rätt så skröpligt redskap. Om redskapet rycker till sig äran försvinner både tron och kraften. Jesus säger: Hur ska ni kunna tro, när ni tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden? (Joh 5:44). Paulus säger: Hade jag fortfarande sökt människors gillande skulle jag inte vara Kristi tjänare (Gal 1:10). Om vi rycker till oss riket, makten och äran får människor omkring oss det svårt. Vi står i vägen för himmelskt ingripande. Därför slutar vi vår bön till vår Far i himlen med orden: DITT ÄR RIKET, DIN ÄR MAKTEN OCH ÄRAN, I EVIGHET. AMEN.

Den andra texten kommer från
2. Andra Korinthierbrevet 1:3-7.
Jag har skrivit ut den här. Lägg märke till understrykningarna och lägg märke till hur de tar ut dig ur din egen instängda värld. EGO-bubblan spricker. Vi behöver varandra.

Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, barmhärtighetens Far och all trösts Gud! Han tröstar oss i all vår nöd så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud. Liksom Kristi lidanden flödar över oss, så överflödar också genom Kristus den tröst vi får. Om vi är trängda, är det för er tröst och frälsning. Om vi blir tröstade, är det för att ni ska få den tröst som ger kraft att uthålligt bära samma lidanden som vi. Och vårt hopp om er står fast, eftersom vi vet att ni delar vår tröst liksom ni delar våra lidanden.

Tänk till vilken vers du ska ta med dig i veckan som ligger framför dig. Du lär dig den by heart. Då kommer den in i blodomloppet och påverkar både händer och fötter och ögon, öron, tår och fingrar. Den stiger åt huvudet, ty ”vad hjärtat är fullt av det talar munnen”. Du kommer in i den himmelska ”ge-rörelsen” - GE RÖST ÅT TRÖSTEN!

Den tredje texten kommer från
3. Johannesevangeliet 4:46-54
Slå upp och ”läsbegrunda” den.
   
Jesus skapar tro. Det är söndagens tema. Där Jesus går fram händer det mycket. Han stillar stormar, förvandlar vatten till vin, sjukdom till hälsa. Han upprättar och upprätar. Han kan göra något riktigt av våra liv. Om vi tar kontakt med honom!
   Jesus älskar personlig relation. Herren umgås förtroligt med den som vördar honom, sitt förbund gör han känt (Psalt 25:14).
   Har du funderat över varför han säger att vi bör söka gå den smala vägen? Det är därför att där finns bara plats för honom och för dig. Om du då undrar över hur han klarar av att umgås med jordens miljarder kristna så personligt, så är svaret: Det är hans problem. Inte ditt.
   I dagens text umgås Jesus med en kunglig ämbetsman (Joh 4:46-54). Denne gråter. Han har fått nöd för sin son. Ty ”nyckfull är lyckan till väsen och tycke. Sorgen tar säte i konungens barm, ofta ett bröst under kosteligt smycke gömmer sin oro och hemliga harm” (Sv Ps 268:2).
   Just nu träffar han det kungabarn som har samma namn och personnummer som du. Vad är din nöd?
   Vandra långsamt genom texten. Stanna till ibland. Tänk till. Var finns du? Vad säger Jesus till dig? Vad är din nöd som du nu får uttrycka i ord och tala med Jesus om?
   Det hände något med den kungliga ämbetsmannen. Något som påverkade hela hans familj. Ha förväntningar på Herren du också!

Vill du vandra genom texten tillsammans med en guide, så finns denne i Sångpostillan årg 3, sid. 91. Eller på bibelskolan.com tryck här.

Kom ihåg: det händer mycket då vi släpper krampen om riket, makten och äran!
Vår Fader som är i himlen. Ditt är riket, din är makten och äran i evighet. Amen

Hör du rösten som ger röst åt trösten?

Bengt Pleijel 89+




måndag 9 januari 2017


Inför andra söndagen efter Trettondedagen

LIVETS KÄLLA
är temat, som porlar och sjunger i denna söndags texter. Friskt vatten! ”Här en källa rinner, säll den henne finner”. Så sjunger idag Sångpostillans begrundare i Sv ps 246.
   Livets källa finner vi allra längst ner. Jesus talar i Joh 7:37-38 om vad källan heter. Den heter JESUS. På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon är törstig, kom till mig och drick! Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram."
   För en del år sedan var temat för denna söndag: JESUS VISAR SIN HÄRLIGHET.
   Jesu härlighet ser vi längst upp, när vi ser upp. Vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning. Det händer något med oss när det friska vattnet från Jesus-källan renar våra ögon så att vi får se Jesu härlighet. Vi ser och vi får - vad då? Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd (Joh 1:14-16).
   Jesuskällan är startpunkten för vår trosvandring. Sök först Jesus … Fäst dina öron på Jesus … Det händer mycket där Jesus går fram. I Kana förvandlar han vatten till vin (se Sångpostillan årg 1, sid 87, bibelskolan.com tryck här ). När vi går där och huttrar i vinterkylan och våra krokiga tankar frusit fast, kan detta hända: Han sänder sitt ord och det frusna smälter, han låter sin vind blåsa och vattnet strömmar (Psalt 147:18).
   ”Guds källa har vatten till fyllest” skaldar Bo Setterlind (Sv ps 236). Han citerar Psalt 65:10. Men det har hänt mycket sedan Bo skrev så år 1978. Både i Bibel 2000 och Folkbibeln 2014 svämmar vattnet över. Källan har blivit en flod. Den räcker för dig, påstår Bo. Och – det är jag glad för – den räcker faktiskt också för mig.

Femte Moseboken 5:23-27
berättar om HÄRLIGHET SOM BRÄNNER OCH BRINNER
Mose säger: När ni hörde rösten ur mörkret, medan berget brann i eld, trädde ni fram till mig, alla huvudmän för era stammar samt era äldste. Och ni sade: "Se, Herren, vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och sin storhet, och vi har hört hans röst ur elden. I dag har vi sett att Gud kan tala med en människa och ändå låta henne leva. Varför skall vi nu dö? Denna stora eld kommer ju att förtära oss. Om vi ytterligare får höra Herren, vår Guds, röst kommer vi att dö. För vem finns bland allt kött, som har hört den levande Gudens röst tala ur elden, som vi har gjort, och ändå blivit vid liv? Träd du fram och hör allt vad Herren, vår Gud, säger, och tala du till oss allt vad Herren, vår Gud, talar till dig, så vill vi höra det och göra därefter.

Se, Herren, vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och sin storhet, och vi har hört hans röst ur elden, säger de på Mose tid. De blev skakade. Överallt i Bibeln, där det berättas om Guds påtagliga närvaro, blir människor rädda. Frukta inte! Var inte rädd! är det första änglar säger...
   Hur tänker du dig Gud? Folket på Mose tid mötte inte någon snäll mysgud. En sådan finns inte heller för folk i vår tid. Bibelns Gud, han som skapat världen, han som är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader – hurdan är han?
   Han är RÄTTFÄRDIG och har en glödande iver för att det skall gå rätt till i hans värld. Han möter ondskan med VREDE. Det betyder: Vreden är kärlekens vrede. Han reagerar intensivt när vi förstör hans värld, förfuskar meningen med livet och gör det svårt för varandra.
   Han är KÄRLEK. Korset är beviset på hans kärlek. Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare (Rom 5:8).
   Han HELIG, HELIG, HELIG. Han är hel, full av godhet, full av skönhet, full av friskhet. Och han längtar efter att dra in oss i detta friska liv. Jesaja, som innan han blev kallad att bli profet, gisslat både ”fruntimrens ytlighet” (läs Jesaja 3:16-23) och utropat många VE över ”gubbtimrens stöddighet” (läs Jesaja 5:18-22) han får själv komma inför den Gud som är HELIG, HELIG, HELIG. Nu utropar han ett VE över sig själv. Han ser med förfäran sin egen synd. Ve mig, jag förgås…
   Jesaja får nu möta elden. Den bränner bort synden. Men något mer händer. Den brinner till i hjärtat. Den usle blir profet (Jesaja 6: 1-8).
   Inför den Gud som är RÄTTFÄRDIG och KÄRLEK och HELIG, får vi komma i vördnad och häpnad. ”Tremendum et fashinosum”, sa man då man talade latin med varandra. Både förfäran och förundran. Fröjda er med bävan. Frukta och älska!
   Här finns både Jesajas ”ve mig, jag förgås”, och tant Linas ”o vilken kärlek, underbar sann”(Sv Ps 45:2). Både salighet och fruktan. ”O salighet och fruktan, när Anden kommer när, o nåderika tuktan, o eld som allt förtär” (Sv Ps 162:2).
   Denna stora eld kommer ju att förtära oss, är ropet vi hör i vår text. Det behöver inte gå så. Elden bränner bort synden, och brinner som en drivkraft i lyssnande hjärtan. Träd du fram och hör allt vad Herren, vår Gud, säger, och tala du till oss allt vad Herren, vår Gud, talar till dig, så vill vi höra det och göra därefter."
   Och vi säger med Emmausvandrarna: Brann inte våra hjärtan i oss när han talade med oss på vägen, när han öppnade Skrifterna för oss? (Luk 24:32).

Hebreerbrevet 2:9-10
berättar om Jesus, som stiger ned i vår förfärlighet för att föra oss till härlighet.
Men vi ser Jesus, som en liten tid var lägre än änglarna, nu krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe. För när Gud, för vilken och genom vilken allt är till, skulle föra många söner till härlighet, måste han genom lidande fullkomna honom som för dem till frälsning.

Här ser vi hur Han som är Ordet, stiger ned i vår skuld och vårt lidandes djup och älskar världen tillbaka till Gud. Han lider döden för vår skull. ”Hans ansikte berättar om din smärta som han tagit in i sig var dag”. Han som är Ordet öser ur Ordets källor och talar in tröst hos de törstiga, kraft i de svaga och glädje i de ledsna.

Johannes 5:31-36
berättar om dem som vittnar om Jesus.
Om jag vittnar om mig själv är mitt vittnesbörd inte giltigt. Det finns en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant. Ni har skickat bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen. Jag tar inte emot en människas vittnesbörd, men jag säger det här för att ni ska bli frälsta. Han var en lampa som brann och lyste, och för en tid ville ni glädja er i hans ljus.Själv har jag ett vittnesbörd som är större än det Johannes gav. De verk som Fadern har gett mig att fullborda, just de verk som jag utför, de vittnar om att Fadern har sänt mig.

Jesus vittnar ofta om sig själv. Vi hör hans många JAG ÄR - ord. Men det räcker inte, står det i 5 Mos 19:15. Det finns fler mycket trovärdiga vittnen.

FADERN vittnar om Jesus.
Han gör det i Jesu dop: Detta är min älskade Son. Han gör det på Förklaringsberget: Detta är min älskade son, han är min utvalde. Lyssna till honom (Matteus 3:17 och 17:5). Fadern visar oss Livets källa. Jesus är Ordet genom vilken Fadern kommer till tals med oss. De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv, Fadern är i mig (Joh 14:10). Därför är det som Jesus säger så fyllt av liv och kraft. Alla mina ord är ande och liv, säger Jesus. De är liv för var och en som finner dem och en läkedom för hela hans kropp (Ordspr 4:22).
   Recept: Ta tag i ett ord av Jesus. Bädda ned det i ditt inre. Tänk på det. Upprepa det. Vattna det med bön. Du kommer att få erfara något. Livet växer, blommar, doftar salighet och bär frukt. Genom Ordet får du ana Jesu närvaro. Han talar in sitt liv till dig. Du får se hans härlighet. Du möter honom som är fylld av nåd och sanning.

DOPFUNTEN vittnar om Jesus.
Funt betyder källa. Ordet funt har vi också i ordet fontän. Fontänen är källan som sprutar upp vatten. Vid dopfunten får du höra hur samma ord som FADERN riktade till Jesus, sägs till dig: Du är mitt älskade barn, min son, min dotter. En som upptäckte detta var Johannes: Se vilken kärlek Fadern har bevisat oss därmed att vi får kallas Guds barn … (Joh 1 brev 3:1).

JOHANNES DÖPAREN vittnar om Jesus.
Johannes säger två viktiga ting som Jesus kan göra i våra liv:
1. Han kan ta bort dina synder
2. Han kan döpa dig i helig Ande. Du kan få liv och liv i överflöd. (Läs Joh 1:29-34 och 10:10).

JESU UNDERBARA UNDER vittnar om Jesus.
Jesus gjorde många under. Han förvandlade vatten till vin, sjukdom till hälsa, död till liv. Många såg det och undrade. En del blev utom sig av häpnad (Mark 6:51). Vem kan han vara? Till och med vindarna och sjön lyder honom (Matteus 8:27). I det nattliga samtal som Nikodemos hade med Jesus säger han: Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare. Ingen kan göra sådana tecken som du gör utan att Gud är med honom (Joh 3:2). Ja, hemligheten med de under som Jesus gör är att de är de verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda. De vittnar om att Fadern har sänt mig.

Är du nyfiken på underbara under, unna dig då att gå till Sångpostillan, årg 3 sid 84. På bibelskolan.com, tryck här. Där vid källan kanske vi tillsammans upptäcker:

Du Guds kärleks källa, du skall evigt välla,
evigt hälsosam skall din flod gå fram.


Bengt Pleijel 89+