Inför 13:e söndagen efter Trefaldighet.

Kära du!

För några söndagar sedan träffade vi på denna blogg profeten Amos, som ville väcka DET SOVANDE FOLKET. För tjugo år sedan uppträdde en folkväckare i vårt land. Hans namn är Fredrik. Han skrev en bok som just hette DET SOVANDE FOLKET. Jag har inte läst den, men jag har förstått att den handlade om hur han ville väcka DET SOVANDE FOLKET, som slumrat till på bidragskudden. Upp med er. Sätt igång. Arbeta flitigt. Tills ni blir 75. Arbete befordrar hälsa och välstånd och förhindrar många tillfällen till synd.

Den sista meningen hade dock inte Fredrik hittat på. Inte heller Martin – han på 1500-talet – som man ibland påstår. Den som sa de orden var Jacob Axelsson Lindblom, som var ärkebiskop 1805-1819. Han citeras i 1878 års katekes, den som farmorsfarfar kunde så bra. Lägg märke till att han inte talar om arbete, utan om arbetsamhet:

Arbetsamhet befordrar hälsa och välstånd,

hindrar många tillfällen till synd,

hjälper oss att motstå onda begärelser,

bidrager till tröst och sinnesstyrka under motgången.

Nyttiga och kloka ord. Men ...

Vi arbetar. Vi får mer i plånboken. Vi kan köpa apparater som gör slitgörat åt oss.

Men trötta blir ändå bara tröttare och sjuka blir sjukare. Sjukvårdsbudgeten ökar med en miljard nästa år. Det sovande folket har blivit sömngångare som traskar på i jäktträsket och stressar förbi både sig själva och varandra. Många frågar: Varför mår vi inte bra, när vi har det så bra?

Flera orsaker till det. En är, påstår jag: Vi har tappat SÖNDAGEN!

Söndagen har två meningar:

1. Vi får VILA på vilodagen. Vi får en dag då vi övar oss i den ”Långsamhetens kultur”, som tjuren Ferdinand lär oss, han som luktar på blommor och njuter av livet. Vi behöver det för att orka med varandra. När Ferdinand blev stucken av en humla ger han inte igen. Han gör något annat i stället. Han tar en joggingtur runt ängen för att bli av med sina aggressioner. Sedan lär han oss förundran inför blommors skönhet och doft. Smaka på det ordet ”förundran” en hel minut.
2. Vi får HELGA vilodagen. Vi får möta den HELIGE, som ger oss HELande och friska krafter. En bil behöver fyllas på för att kunna gå. Vår inre människa behöver fyllas på för att orka ge. Vi behöver återerövra söndagen då vi unnar oss att dricka av det friska vattnet vid oasen och suga in himmelsk kraft i torrlagda hjärtan. Man behöver inte gå in i väggen om man hittar dörren. Lyssna inåt till honom som säger: Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete (Joh 10:9 Fb). Vårt inre barn får näringsriktig föda. Himmelsk söndagsgodis. Men om man ändå gått in i väggen är det inte kört. Hör hur någon säger: Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila (Matt 11:28).

Citat:

”Vi behöver vilodagen för att orka med oss själva. Och för att inte bli allt för jobbiga för andra. På söndag är det den trettonde söndagen efter Trefaldighet. Temat är då Medmänniskan. Vi möter många medmänniskor. En del är härliga. Andra besvärliga. Somliga trevliga, andra otrevliga. En del tycker du om, andra har du hemskt svårt med – konstigt folk som ibland gör dig illa, talar illa, luktar illa och inte tycker om dig. Hur skall du klara av dem? ”

Ja, detta är citat från Sångpostillan för denna söndag. Är du nyfiken på svaren så hittar du dem här eller på sid 354 – 360 i boken. Där får Du får lära dig öppna din hand, fylla ditt inre kärl med kärlek, svära på himmelska och att vända andra kinden till.

Eftersom du också vill vara med bland dem som vill återerövra söndagen, rekommenderar jag dig ta kontakt med bibelskolan.com / Nyfikenvandring 67, som handlar om tredje budet. Tryck här så hamnar du där. Du får många kloka tankar om söndagen, som jag skrivit för en del år sedan, men inte riktigt begriper var jag fått dem ifrån.

Bengt Pleijel 86+