Inför
tolfte söndagen efter Trefaldighet.
Temat
är FRIHETEN I KRISTUS. Dagens texter vill dra oss in i den friheten.
Fri heter på latin liber.
Liberalism fångar oss ofta i krångliga tankar och ger huvudvärk?
Vad menas med liberal, nyliberal, socialliberal, liberalteologi?
Men Bibelns djupa tankar får inte fastna i ”hjärnans hårdisk”.
Bibelns människor lär oss att tänka med hjärtat. Dessa
ord som jag idag ger dig skall du lägga på hjärtat (5
Mos 6:6). Det som går in i hjärtat går ut i blodomloppet, påverkar
händer och fötter, fingrar och tår. Och stiger åt huvudet! Vägen
till förnuftet går genom hjärtat! Och vad hjärtat är fullt av
det sjunger munnen … Ja, jag skrev ”sjunger”. En som hjälper
oss med det är Lina Sandell. Hon har vänt sig till Jesus, häpnar
över hans kärlek: O,
vilken kärlek underbar sann, aldrig har någon älskat som han.
Hans kärlek kommer in henne och räddar henne in i hans befriande
kärlek. Hon ger oss dagens tema:
LYCKLIG
OCH FRI,
VILL
JAG HANS EGEN, EVIGT NU BLI.
1. FRIHET FRÅN EGO TILL ”HANS EGEN”!
Det
får vi hjälp med av dagens GT-text från 2 Moseboken 4:10-17. Men
unna dig att läsa från kapitel 3:1, så får du sammanhanget. Gud
planerar Gamla Testamentets största händelse: Befrielsen från
träldomen i Egypten. Gud kallar därför Mose att bli hans redskap.
Han får en lång utbildning för detta. Det börjar med att han
räddas från en drunkningsolycka i Nilen, adopteras av en prinsessa,
får leva 40 år som prins. Han lär sig hur man hittar i palatsets
salar och korridorer och hur man uppför sig där. Han får gå i
samma förskola, privatskola, universitet som Faraos prinsbarn. Men
Mose gör sedan bort sig i ett slagsmål och måste fly på sin
fyrtioårsdag ut öknen. Under fyrtio år får han sedan lära sig
hur man lever i en öken. Både livet i palatset och livet i öknen
var en bra utbildning för en folkledare, som skall leda ett helt folk
från slaveri till frihet. En bra utbildning, men lång!
Nu
är han 80 år. Det är en helt vanlig dag för Mose. Men både för
Mose och för oss kan det på helt vanliga dagar hända mycket
ovanliga saker. Mitt i vår öken, där vi traskar omkring, får sand
i sandalerna och tycker att allt är så enahanda och vardagligt och
tråkigt, kan det tändas ett ljus från himmelen.
Mose
ser en buske som brinner,men inte brinner upp. Mose hör hur Herren
ropar på honom: Mose!
Mose!
Sätt in ditt eget namn här. Gud vill just dig något. Han vill
dig! Du får svara som Mose: Här
är jag.
När
Mose och vi kommit in i lyssnarpositionen, börjar Gud tala. Han
talar om nöden bland vanligt folk. Och om nöden i svensk
kristenhet. Gud ser, Gud hör, Gud vet …
Gud
ser, hör och vet hur jobbigt många i vårt land har det: dåligt
samvete, skuldkänslor, ångesten, sprit och sprut, svarta affärer,
aktieras, familjekrascher. Ja, Gud vet allt detta.
Gud
ser, hör och vet hur det står till bland oss som kallas kristna. Jag
ser er förlamning, jag ser hur ni, mitt folk, blivit sittande ...
hungriga därför att ni inte äter ordet ... fångade av
försagdhetens ande ... jag förklarar er så ofta min kärlek, men
jag får inte något svar ... jag hör så sällan lovsången inifrån
era hjärtan ... ni är rädda för varandra, ni talar ytligt med
varandra, det känns inte att ni är syskon. Ni pratar om väder och
vind, i stället för om Ande och liv. Rädslorna gör att ni förställer er,
spelar era roller ... vågar inte vara äkta ... ni är inte ett folk
… ni är en samling mycket, mycket ensamma och rädda människor,
upptagna av de egna problemen. Jag ser, jag hör, jag vet. Men ni
ser inte, ni hör inte och vet så lite om nöden omkring er. Jag
stiger ned, men ni stiger in och låser till om er. Ni ber om
väckelse, ,och vill att jag skall förändra alla andra. Men jag vill
att du, just du, ska vakna upp ur ditt drömtillstånd, ur din
falskhet, ur din självömkan ...”
Sedan
säger Gud något som ger både Mose och oss rena storskälvan:
därför
må DU nu gå iväg. Jag vill sända DIG till Farao, och DU skall
föra mitt folk, Israels barn, ut ur Egypten.
Här
bubblar Moses dåliga självförtroende fram: ”Vem är jag? Jag
duger inte, jag är fullständigt olämplig, värdelös, jag får
tunghäfta, när jag ska tala. Jag vet inte hur jag ska svara på
alla frågor”.
Ser
du in i den spegel Mose håller upp för dig, kan du kanske få se
vissa likheter …
Både
Mose och vi kommer med den ena ursäkten efter den andra. Mose är
fruktansvärt självkoncentrerad. Undras om Mose läst Jantelagen. Du
ska inte tro att du är nånting. Folk idag skulle kalla honom tönt,
tycker bara synd om sig själv – EGO-TÖNT! Hopplös …
Men
inte för Gud! Gud ger sig inte. Han kan göra mycket av det som
ingenting är (läs 1 Kor 1:26-31). När vi slutar att vända ryggen
åt Gud, drar Gud in oss i sin närvaro. Gud vet vem han är. Och han
vet vem vi är. JAG
ÄR,
är hans namn. "DU
ÄR",
säger han till dig. "DU
ÄR så
dyrbar för mig. DU
ÄR
min tjänare. I min närvaro förvandlas du till att bli det
roliga och spännande original jag har skapat dig till".
Du
befrias från ditt EGO till ”HANS EGEN”.
O
vilken kärlek underbar sann! Aldrig har någon älskat som han.
Frälst
genom honom lycklig och fri vill jag hans egen evigt nu bli.
2. FRIHET
genom ANDEN.
Det
berättar Paulus om i dagens kärleksbrev till oss i 2 Kor 3:4-8.
Men läs också vers 9-18. Där hittar du starka ord om frihet genom
Anden.
Paulus
anknyter till vad som hände med Mose och tillämpar det på oss. Gud
kallar inte alltid dem som är mest dugliga, men han gör dem dugliga
som han kallar. Dugliga, till vad? Jo, att vara
tjänare!
Att spela herrar, det kan vi av oss själva. Men skall vi kunna bli
tjänare, behövs ett gudomligt ingripande. Och så berättar Paulus
om olikheterna i det gamla förbundet och det nya, om vad som sker i
bokstavens förbund och i Andens förbund. Bokstaven dödar
men Anden ger liv,
säger han. Bokstaven är inte död. När Paulus talar om bokstaven
syftar han på lagen, budordet. Lagen är laddad med kraft. Lagen
dödar. Budordet
som skulle föra mig till liv ledde till död,
(Rom 7:10).
Nu
går Paulus över till att tala om något bättre: Härligheten i
Andens tjänst. Han berättar om vad som hände under ökenvandringen.
Mose var sliten och trött och behövde semester. Han fick ledigt i
40 dagar. Han använde semestern att söka Guds ansikte, och vistades
då i Guds närvaro på berget Sinai. Under den tiden blev han
alldeles solbränd av Guds kärlek. Moses ansikte bara strålade.
Folk klarade inte av att se på honom. Han måste hänga en slöja
över ansiktet.
Sedan
berättar Paulus att slöjan är kvar då man läser Moseböckerna.
Men slöjan hänger inte över Bibeln. Det är inte Bibeln som är
dunkel, som vi ibland tycker när vi läser den. Slöjan hänger över
våra hjärtan, säger Paulus. Det är vi som är dunkla. Vi flummar
omkring utan att begripa oss på oss själva. Det är därför vi
klär ut oss. Ibland i fikonlöv som Adam och Eva. Ibland i vackra
slöjor. Vi gömmer oss i dem. Vågar inte vara oss själva.
Hycklare!
Men
nu händer det något spännande, något alldeles otroligt roligt. Paulus
skriver: När
någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort.
Vi AVSLÖJAS!! Vad händer sedan? Blir vi utskällda? Får vi stå
där utan all förklädnad som usla syndare? Nej, Gud sänder till
oss hjälparen, den Helige Ande.
DÄR HERRENS ANDE ÄR DÄR ÄR FRIHET.
Nu börjar en befrielseprocess. Vi förlåtes, förvandlas,
förhärligas …
Det
märkliga med denne Mose, som hade ett sånt dåligt självförtroende,
som kände sig så osäker och dum och kanske var rädd för sitt
häftiga humör, som han en gång visade då han slog ihjäl en
egyptier, om denne Mose heter det längre fram att han var den mest
saktmodiga människa på jorden. Det hände något med Mose, då han
gick i lydnad för Gud. Gud förvandlade honom och förändrade
honom. Det skedde med honom därför att han levde i Guds närvaro.
Herren hade sagt: jag vill vara med dig.
Och
till oss säger han: DU ÄR därför att JAG
ÄR
är med dig!
O
vilken kärlek underbar sann! Aldrig har någon älskat som han.
Frälst
genom honom lycklig och fri vill jag hans egen evigt nu bli.
3. FRIHET
PÅ RÄTTA VÄGAR ALLA DAGAR!
I
dagens evangelium från Markus 7:31-37 tar Jesus med oss på en
vandring till Tyros och Sidon. Han tar oss bort från vår trygga
hemmiljö till en plats med annan tro och andra seder. Tyros var
centrum för Baalsdyrkan, där det förekom både extas och "sextas" i
vilda festivaler. Där var folk stora i egna ögon och föraktfulla
för andra.
När
vi följer Jesus leder han oss på rätta vägar. Men inte alltid på
lätta vägar. Vi måste hålla oss nära Jesus så att vi inte
snubblar och faller och snor in oss i ”frestarens garn”. Jesus
tar oss med dit för att vi ska förstå hans nöd och kärlek till
människor där. ”Jesus för Tyros givit sitt liv, öppnade ögon,
Herre, mig giv”. Jesus öppnar våra ögon och vi får upptäcka
hans makt att befria, läka, ge nytt mod. I Tyros häpnar man över
Jesus. De blir överväldigade,
säger Markus. Allt
han ha gjort är bra: de döva får han att höra och de stumma att
tala.
ALLA DAGAR!
Alla
dagar till tidens slut
har Jesus lovat att vara med oss (Matt 28:20, Psalt 23:4). Alla dagar
behöver du Jesus som räddar från makter som binder och krafter som
styr ditt liv. Frälsningen är daglig färskvara. Dagligen får du
hitta det förtroliga samtalet med Jesus (Psalt 25:14). Du kan väl
hans telefonnummer: 42 12 34 (Sv Ps 42, vers 1,2,3,4). Alla dagar får du
sjunga: ”höj din röst i lovsång, ropa ut i fröjd: Jesus är min
Herre, han gör allting nytt” (Sv Ps 359:5).
Varje
dag behöver din kropp ekologiskt vällagad mat. Varje dag behöver
din själ teologisk ”andlig spis”. Därför hänvisas du nu till
www.bibelskolan.com. Dagens
rätt serveras på restaurang Sångpostillan, sid 358, eller tryck här.
Den
är inspelad, så att du kan höra Annika Pleijel läsa texten, Bodil
Landgren sjunga dagens sång, med världens bästa text och Bengt
Pleijel predika, visserligen med hes, sprucken men dock fullt njutbar
röst, tycker
Bengt
Pleijel 88+
