måndag 13 november 2017



Inför söndagen före Domssöndagen


VAKSAMHET OCH VÄNTAN
är söndagens tema. Amos, Paulus, Jesus, Lot och hedersmannen Noa vill få oss att stanna till, tänka till och inse hur farligt det kan vara att leva livat. Men också hur saligt det kan bli att få LEVA LIVET! Det finns rikedomar på andra sidan riskerna.

1. Vi lyssnar till Amos – festen är över, kraschen kommer! Men sen då?
Läs och BE-grunda Amos 8:9-12.
   Den dagen, säger Herren Gud, låter jag solen gå ner vid middagstid och lägger jorden mörk på ljusa dagen. Jag vänder era fester i sorg och alla era sånger i klagan, jag klär alla höfter i säckväv och låter alla gå med rakat huvud, jag sänder sorg som efter ende sonen och låter slutet bli en bitter dag. Ja, den tid kommer, säger Herren Gud, då jag sänder hunger över landet - inte hunger efter bröd, inte törst efter vatten, utan efter att höra Herrens ord. Då skall de irra från hav till hav, driva omkring från norr till öster och söka efter Herrens ord, men de skall inte finna det.

Festen är över, det är Amos budskap till oss. Solen går ned mitt på ljusa dagen. Mörkret tätnar. Fasta i stället för fest. Skratt blir gråt. Kärleksbesvikelser vänds till klagan. I stället för femrättersmiddag - svält, hunger, törst. Skatteparadis leder ej hem men bort. En falsk trygghet bli allmän vilsenhet: ”Men du, Herre, var är du? Gud, om du finns, varför har du övergivit oss?”
   Amos, den skarpsynte profeten från Tekoa, en stad nära Jerusalem, honom sänder Gud till Nordriket – Israel. Han är visselblåsaren som får alla att reagera. Han avslöjar korruption, förtryck, sociala orättvisor, omoral, hycklande gudsdyrkan. Amos blev inte populär. Man satte munkavle på profeten, läs Amos 7:10ff. ”Håll käft! Dina bedrövliga bloggar gör oss bara bedrövade!”
   Men varför sänder Gud Amos till oss idag? Varför får han vara med i den Svenska kyrkans högmässor? Är det för att väcka oss? ”Alla sova, tyst det är i husen”. Är det för att öppna våra ögon: Vårt välstånd har lett till motstånd mot Gud. Men då man slängt ut Jesus och hans ”jesuiter”, vad har kommit in i stället? Är det Amos som satt igång #metoo-rörelsen? Och avslöjat de hemliga skatteparadisen? Nej, Bort med Amos! Han gör bara mos av oss. Sätt munkavle på profeten! Avkraga! Köp ut! Kör ut!
   Besinningsfråga: Är Herrens enda möjlighet att rädda oss att sända visselblåsare, klarsägare, avslöjare ???? Behöver vi profeter? Som väcker lilla vide ung, som bara sover.
   Profeter blir aldrig populära. De får säga sanningar som svider. Hela rasket skall rivas innan riket kan komma! Jesaja får se till att ödsligheten skall bli stor i landet innan något nytt och friskt kan komma. (Jes 6:9-12). Jeremia får uppdraget att rycka upp och bryta ned, förgöra och fördärva innan han får bygga upp och plantera. Jer 1:9-10). Cancern måste bort innan hälsan kan komma.
   Festen är över, kraschen kommer! MEN SEN DÅ?
   Jesaja får detta svar: en stubbe skall lämnas kvar … den stubben skall vara en helig säd (Sv Ps.113). Jeremia får detta svar - bygga upp och plantera. Amos får detta svar: På den dagen skall jag resa upp Davids fallna hydda, mura igen dess sprickor och resa upp det som är nerrivet. Jag skall bygga upp den som i forna dagar. (Amos 9:11, men läs v 1-15). Vilket svar får vi? Vad händer på andra sidan kraschen? Begrunda dagens texter!

2. Vi lyssnar till Paulus – kraft från ovan blir källor här nedan.
Läs och BE-grunda Filipperbrevet 3:20-4:1.
   Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig. Stå därför fasta i Herren, mina kära syskon som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min segerkrans.
Bibel 2000 talar om vårt hemland. Folkbibeln om vårt medborgarskap. Medborgarskap var viktigt på denna tid. Att vara romersk medborgare var ett stort privilegium. Där såg man Kejsaren som Frälsare. Han skapade ordning och reda i det stora landet.
   Vi har dubbelt medborgarskap. Svensk (eller norsk eller …) och kristen. Vi bor i ett land med ordning och reda. Men vårt hemland i himlen. Vi tillhör ett rike där Herren Jesus Kristus är vår kung.
   Lägg märke till att rörelsen inte är vår vandring till himlen utan det är himlen som rör sig mot oss: Därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus. Herren Kristus, vår Frälsare och Kung Han är på väg till oss. Och då händer det märkliga ting med oss. ”Kraft från ovan blir källor här nedan”. Vi får något rikt och fint och gott från honom som vi får ge vidare till varandra.
   När detta sker med oss upphöjer vi människor omkring oss. Ja, detta händer när vi står fasta i Herren. Då får vi en ny syn på människor omkring oss. De är mina kära syskon som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min segerkrans.
   Vad bra vi kommer att få om vi står fasta i Herren!

3. Vi lyssnar till Jesus – Guds rike kommer! Läs och begrunda Lukas 17:20-30.
   Tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma svarade han: ”Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.” Till lärjungarna sade han: ”Det skall komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det. Man skall säga till er: Där är han, eller: Här är han. Spring inte dit de pekar, rusa inte efter dem. Ty liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen från horisont till horisont, så skall Människosonen visa sig på sin dag. Men först måste han lida mycket och förkastas av detta släkte. Som det var i Noas dagar, så skall det bli under Människosonens dagar. Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom över dem och gjorde slut på dem alla. Eller som på Lots tid: folk åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, men den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla. Likadant blir det den dag då Människosonen uppenbaras.   Festen är över, kraschen kommer … MEN SEN DÅ? Profeterna fick förkunna krasch, innan det blev kraft. Men Guds rikes kraft kommer på ett sätt som ingen kunnat tänka eller velat förstå, säger Jesus idag. Våra ögon kan inte se det. Det bli inte som TV säger. Våra öron hör fel. Människor säger: Här är det. Där är det. Men till oss säger Herren: Spring inte! Rusa inte! Jakt leder till jäkt! Vandra på vägen med honom som är Vägen. Annars går Du i väggen.
   Guds rike kommer som en blixt. Plötsligt. Oväntat.
   Som på Lots tid. Abrahams brorson levde i den syndiga Sodom. Folk på hans tid levde ungefär som folk på vår tid. Man åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde. Inget fel i det. Så gör vi. Men det blir fel i detta är när man aldrig stannar till och tänker efter. Vart är jag på väg? Hur lever jag mitt liv? Glider jag aningslöst med i något som bara sker... Man kan ibland känna det som man åkte karusell. Låt den gå, låt den gå, låt den aldrig stilla stå. Det snurrar runt. Och snurrar det runt blir man vimsig i huvudet.
   Som på Noas tid. Då levde människor fullständigt aningslöst. Man tänkte precis som vi svenskar: Katastrofer händer andra, inte mig. Och man stannar aldrig till, tänker inte igenom sitt liv. Folk åt och drack, står det i texten. De gifte sig och blev bortgifta. Och detta skedde ända till den dag då Noa gick in i arken och floden, de stora vattenmassorna kom och sköljde över allt och gjorde slut på allt.
   Känner ni gubben Noa, hedersmannen? Noa lyssnade till Gud och lydde. Hans familj och alla djuren räddades. Och nu säger Jesus: Som det var i Noas dagar, så skall det bli under Människosonens dagar.
   

   Vad vill Jesus säga oss med allt detta? Han vill lära oss dagens tema: Vaksamhet och väntan.
   VAKSAMHET! Var medveten om att det finns makter och krafter och idéer som vill lura dig. Se uppåt mot Herren så får du hjälp att se upp för det som vill dra dig neråt. Men får man aldrig sova? Bruden: Jag sover men mitt hjärta är vaket (Höga Visan 5:2). Kärleksrelationen finns även i vilan.
   VÄNTAN! Och ha förväntningar på Herren. Gå till kyrkan, öppna din Bibel med frågan: Vad vill Herren göra med mig och oss idag?
   Guds rike är mitt ibland er, säger Jesus enligt Folkbibeln. Mitt ibland människorna står han som är kung i Guds rike. Guds rike är inom er, säger Jesus enligt Bibel 2000. Båda har rätt. Han som är mitt ibland oss när vi firar gudstjänst vill komma in i oss. ”Låt hjärtat öppna sig, bjud Kristus hem till digl” (Sv Ps 104:4). Och mitt ibland människorna, där jag står, som skriver detta, där ser jag er, mina kära syskon, som jag älskar och längtar efter, ni som är min glädje och min segerkrans.

Vill du läsa vad Sångpostillan har att säga om detta, klicka här.

Ta emot min hälsning.
Bengt Pleijel 90+



tisdag 7 november 2017


Inför tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

Vad gör du, när det är SYND OM DIG? När tummen blöder, du får ont i halsen och lungorna får andnöd, hjärtat bultar konstigt och du blivit vrickad både upptill och nedtill? Själv gör jag detta: Jag besöker NÄRHÄLSAN Vallebergsvägen 28 i Ljungskile. Där tar vänliga människor hand om mig. Jag blir undersökt och genomskådad, får plåster och recept, mediciner, vitaminer och vacciner. Ja, må jag leva!
   Men vad gör du när det är SYND i DIG? När du vimsar runt i ett enda ego-snurr? Och blir problem både för dig själv och andra? På den frågan får du svar om du på söndag gör ett besök på
DEN HIMMELSKA NÄRHÄLSAN

Där kommer den himmelske Fadern dig nära (Sv Ps 272:9). Han berättar om att han sänt sin Son. Han har idag med sig receptet som heter FRÄLSNINGEN. Det är ett av de viktigare STORORDEN i Bibeln. Det ordet är laddat med hälsa, läkedom, nya krafter, framtidshopp.
   Söndagens texter hjälper dig att förstå och finna detta LIV!

1. I den gammaltestamentliga texten träffar vi Jesaja, som berättar om hur Fadern tar oss med till NÄRHÄLSAN. Läs och begrunda Jesaja 2:2-5.
   Den dag skall komma då berget med Herrens tempel står där orubbligt fast, högst av bergen, överst bland höjderna. Alla folk skall strömma dit, folkslag i mängd skall komma, och de skall säga: ”Låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds tempel. Han skall lära oss sina vägar, hans stigar vill vi följa.” Ty från Sion skall lag förkunnas, från Jerusalem Herrens ord. Han skall döma mellan folken, skipa rätt bland alla folkslag. De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. Kom, alla av Jakobs ätt, låt oss vandra i Herrens ljus!

   Den himmelska NÄRHÄLSAN finns där HERREN är. Och HERREN är i sitt heliga tempel. När vi är där HERREN är, händer det något med oss. Där brinner kärlekens eld. Där det brinner samlas nyfikna från alla håll. Vi dras med i strömmen av alla folkslag från olika tider. Vi sjunger med i deras smittande sång: Jag gladdes när man sade till mig, vi skola gå upp till Herrens hus…
   På den vägen får vi sällskap både med både SLAVAR och SLARVARE.
   På den gamla onda tiden, då vi hade slavar, fick slavarna ofta ont i halsen. Man hade satt ett halsjärn på slaven. Det skavde och gjorde ont. Slaven kände sig förnedrad. Men det hände något med slaven. Han träffade människor som gav honom nytt hopp. De berättade om FRÄLSNINGEN. Det ordet kommer av ordet ”fri halsa”- någon – HERREN - kunde ”frihalsa” honom. Halsjärnet togs av. Slaven blev frälst genom honom, lycklig och fri. Fick sitt människovärde tillbaka. Ja, må han leva!
   Men hur står det till med dig? Hur mår du?
   Känner du igen dig i ordet slav? Kanske inte. Du är ju fri och självständig. Men ändå så ofri, bunden och låst av så mycket. Har du skavsår av halsjärnet?
   Du kanske inte är slav! Men ”slarver”? Det är SYND OM DIG därför att det är SYND I DIG! Du har slarvat med hälsokontrollen. I den himmelska närhälsan får du hjälp med det. Där sjunger man för dig: Ja, må du leva! Du får ett helt nytt sätt att klara av dina ”interpersonella relationsstörningar”. Du får vara med bland dem som får vandra i Herrens ljus och får höra Herrens ord.
   I Herrens ljus blir du alldeles klar över hur dum du är, när du plattar till andra med dräpande argument, mördande blickar, hat och hot. Med sådant sätter du bara igång tredje världskriget. I den himmelska Närhälsan får du vara tillsammans med dem som smider om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar (De som vet säger att de orden står på ett fredsmonument utanför FN-skyskrapan i New York). Plogbill är skärbladet på en plog, som man plöjer upp jorden med i jordbruket. Det betyder att du får till uppgift att bli ORDBRUKARE. Du hittar tröstord både till dig själv och till SLAVAR OCH SLARVARE. Herrens ord är liv för envar som finner dem … Ja, må de leva! Och du kan räkna med att själv få nobelpris! ICAN, som smidde om sina svärd, får det den 10 december i Oslo. (ICAN =The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons).

2. I dagens epistel träffar vi Petrus,
som berättar om vad som händer när det händer att våra händer tar emot från Guds händer.
   Läs och begrunda andra Petrus brev 1:2-8
   Nåd och frid åt er i allt rikare mått genom kunskap om Gud och Jesus, vår herre. Ty allt som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom som i sin härlighet och kraft har kallat oss. Han har gett oss sina stora och dyrbara löften, för att ni tack vare dem skall bli delaktiga av gudomlig natur sedan ni kommit undan det fördärv som begäret drar med sig i denna värld. Sök därför med all iver att till er tro foga styrka, till styrkan kunskap, till kunskapen självbehärskning, till självbehärskningen uthållighet, till uthålligheten gudsfruktan, till gudsfruktan broderlig omtanke och till omtanken kärlek. Ty om allt detta finns hos er och får växa till blir er kunskap om vår herre Jesus Kristus inte overksam utan bär frukt.
   Lägg märke till vad här står:
   Först ser vi hur Fadern sträcker ut sina händer mot oss. Han har något han vill ge oss: nåd, frid, kunskap, liv, gudsfruktan, makt, härlighet, kraft, löften. Smaka på de orden! Alla talar om hur vi blir delaktiga av gudomlig natur. Det är det som Paulus uttrycker med orden nu lever inte mer JAG utan Kristus lever i mig (Gal 2:20). Det är det vi sjunger om i Sv Ps 125:13 ”Ack, Herre Jesus, hör min röst: gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro”. Luther, som skrev den psalmen hade formuleringen ”red dig en krubba i mitt bröst”. I vårt inre ”skräpstall” vill Jesus bo. Så nära! Det kan nog bli något riktigt bra med oss! Ja, må vi leva!
   Sedan kommer ord om vad som händer när våra händer tar emot detta: styrka, kunskap, självbehärskning, uthållighet, gudsfruktan, broderlig omtanke, kärlek. Smaka på de orden! Detta säger oss att frälsningen inte är en engångshändelse – ”Jag är frälst och sedan är allt bra”. Frälsningen är daglig ”frälsvara”. Dagligen befrias jag från synd, renas från smuts, mina blinda och bländade ögon öppnas och dagligen får jag upptäcka mer och mer av hur himmelska ”glädjor” landar i mitt liv.

3. I dagens evangelium träffar vi Jesus.
Han vill tala allvar med oss. Läs och begrunda Johannes 12:35-43
   Jesus säger till oss: ”Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets söner.” När Jesus hade sagt detta lämnade han dem och var försvunnen. Trots att han hade gjort så många tecken inför dem trodde de inte på honom, ty profeten Jesajas ord skulle uppfyllas: Herre, vem har trott på det vi fick höra, och för vem har Herrens makt uppenbarats? De kunde inte tro, ty Jesaja säger också: Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de inte kan se med sina ögon och förstå med sitt hjärta och omvända sig och bli botade av mig. Detta sade Jesaja därför att han såg hans härlighet, och det var om honom han talade. Ändå kom också många i rådet till tro på Jesus, men med tanke på fariseerna ville de inte erkänna det för att inte bli uteslutna ur synagogan. De älskade äran från människor högre än äran från Gud.

   Nu vill Jesus i stor kärlek tala allvar med oss. Det gäller att vandra medan ni har ljuset, säger han. Många vill blåsa ut det lilla ljus jag är. Mörkret gör oss vilsna. Dunkla makter gör allt för att Jesus-ljuset ska släckas. De förblindar och förstockar oss. Det kommer tider av tvivel då Jesus tycks så långt borta. Har han lämnat oss? Är han försvunnen? Är ljusastaken flyttad? (se Joh Upp 2:5). När man råkar i diskussioner, vet man inte vad man ska säga. Man vågar inte stå för sin tro. Man gömmer korset och vågar inte tala om att man hör ihop med Jesus, är ljusets söner. Man vill själv vara det stora Ljuset. Se mig! Se mig! De älskade äran från människor högre än äran från Gud.
   Är det så är det ändå inte kört. Behöver inte vara det. Du hör en sång. ”O hur saligt att få vandra …” Det är vandringsfolket som vandrar på vägen med honom som är VÄGEN. De sjunger. Och någon ser hur du ramlat ner i diket och sitter där och tycker synd om dig. Du ser en hand som sträcks ut mot dig. Häng med! De reser på dig och du sträcker på dig och ni vandrar tillsammans på adress: Sångpostillan, årg 3, sid 446, på bibelskolan.com, tryck här.

Du ser någon som går där på vägen med rullator. Han nickar uppmuntrande till dig just nu. Jag tror att det är han som heter

Bengt Pleijel 90+



tisdag 31 oktober 2017



INFÖR ALLHELGONAHELGEN

Vilken rik helg vi får! Vi möter ALLA HELGON på lördag och 
tänker på ALLA SJÄLAR på söndag.

ALLA HELGONS DAG 
1. I dagens Psaltarpsalm 126 träffar vi många helgon. Läs och BE-grunda den i din Bibel.
   Där berättar helgonen om vad som hänt med dem. Herren grep in, gjorde slut på fångenskap och låsningar. De fick nystart. ”O liv, som blev tänt i kristtrognas bröst” (Sv Ps 258:1). Herren gjorde något med helgonen. Han gjorde dem hel-goa!
   Ja, Herren gjorde stora ting med dem. Det kunde inte tro att det var sant. De skrattade och sjöng och dansade. De trodde att de drömde. Människor omkring dem undrade. Vad har hänt med dem? Och det som hände en gång fortsatte. Sorgen förvandlades i jubel. Tårar och gråt leder inte till förtvivlan utan till förvandling. Fälten vitnar till skörd.
   ”O vilka under helgonen äro … äro så höga, se det så föga …” (Sv Ps 572:3 ). De ser inte på sig själva. De ser på Herren. Då kan stora ting ske. Herren öppnar deras ögon för andras nöd. De sår med tårar! De ber med tårar! De bär fram deras och egen smärta, nöd, sorg inför den Gud som förmår göra mer än vi kan bedja eller tänka (Ef 3:20). Gråtande går de och bär sitt utsäde, jublande kommer de och bär sina kärvar. Helgonen blir aldrig ”sucksittare”. Det finns ett go i helgonen.

2. I GT- texten träffar vi Mose. Läs och BE-grunda 5 MOS 34:1-5.
   Mose står nu vid slutet av sin långa livsgärning. Från Egypten har han fått leda folket, befriat det från slaveri. Från berget Sinai får han förmedla kärlekens bud från Kärlekens Gud. Från berget Nebo får han se ut mot det utlovade landet. Med den blicken slutar hans livsgärning. Nu får hans närmaste medarbetare Josua ta över. Josua har samma namn som Jesus – ”Jeshua” - ”Herren frälsar”.
   Det som Mose fick vara med om har många varit med om. Man har anat och förstått att det finns ett ”annat land där rättfärdighet bor”, en annan framtid …
   Vi kommer ihåg Martin Luther King som den 28 augusti 1963 vittnade: ”I have a dream. I have seen the promised land”. Hans vision var ett land präglat av Guds rättfärdighet.
   Varje gång vi ber Fader vår (och tänker på vad vi ber!), ser vi hur Guds namn blir känt, Guds rike kommer, hans vilja sker. Det blir såsom i himlen på jorden. Guds rike är rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande (Rom 14:17).
Det finns ett land av frid som änglar känner. 
Där leker vi som glada barn en gång 
på paradisisk mark 
med alla helgon 
och prisar Herren med vår nya sång 
(Sv Ps 638:3).

3. Episteln från Hebr 12:22-24 ställer oss på tröskeln in till detta rike. Läs och BE-grunda den texten i din bibel.
   Vi har hamnat i den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem. Vad ser vi där? Mångtusende änglar och en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen. Vi hör jubel, lovsång, förlösande skratt, den himmelska dansen … Vi hör hur de ropar med många decibel i rösten: Frälsningen finns hos vår Gud, som sitter på tronen, och hos Lammet (Joh Upp 7:10). Vi ser hur alla är klädda i vita kläder med himmelsk design. När vi frågar vilka de är och varifrån de har kommit, får vi till svar: Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina kläder rena och gjort dem vita i Lammets blod (Joh Upp 7:14). Gläd dig du Kristi brud, sträck på dig, harkla dig och sjung med!

4. I evangeliet från Lukas 6:20-26 får vi se vad Jesus ser och höra vad han säger.
   Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade:
”Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni skall få äta er mätta. Saliga ni som gråter nu, ni skall få skratta. Saliga är ni när man för Människosonens skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn avskytt. Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde ju deras fäder med profeterna. Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje. Ve er som är mätta nu, ni skall få hungra. Ve er som skrattar nu, ni skall få sörja och gråta.Ve er när alla berömmer er. På samma sätt gjorde ju deras fäder med de falska profeterna.

   Underbara ord! Kärva ord! Saliga ni! Ve er!
Vad ser Jesus hos oss? Vad vill han säga? När vi möter Jesu blick får vi höra SALIGA NI. När vi vänder ryggen åt honom får vi höra: VE ER.
   Livet kan bli saligt att leva! Livet kan bli farligt att leva. Jesus har så stor kärlek till oss att han vill både trösta, lära, förmana och varna. Vänd om! Han står där alldeles bakom dig. Han vill dig något. Han vill dig!
   I dagens Sångpostilla finns en lång LÅNGPREDIKAN om detta. (Sångpostillan årg 3, sid 525- 533. Bibelskolan.com tryck här


ALLA SJÄLARS DAG - söndagen efter alla Helgons dag 
1. Dagens GT-text kommer från Josua 1:10-11.
   Josua befallde då folkets förmän att gå runt i lägret och säga till folket: ”Gör i ordning proviant! Om tre dagar skall ni gå över Jordan och komma till det land som Herren, er Gud, ger er och ta det i besittning.”
   Kan du höra budskapet till oss? Var beredd! Något nytt är på gång …
   Men var finns ”folkets förmän” idag? De som väcker soffliggarna, uppmuntrar de ängsliga, utrustar för kamp? "Go marching out, christan soldiers!" Ni skall gå! Herren skall ge! På tredje dagen skall det ske! Följ Josua – Jeshua – Jesus. Var stark och frimodig! (läs 5 Mos. 31:7 och Josua 1:6,7,9,18).

2. Dagens epistel kommer från Hebr 11:13-16.
   I tro dog alla dessa utan att ha fått vad de hade blivit lovade. De hade bara sett det i fjärran och hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. De som talar så visar att de söker ett hemland. Och om de hade tänkt på det land som de lämnat kunde de ha återvänt dit. Men nu längtade de till ett bättre land, ett i himlen. Därför skäms inte Gud för dem, utan de får kalla honom sin Gud; han har ju grundat en stad åt dem.
   ”Alla dessa” - det syftar på trons människor, som Hebreerbrevets författare räknat upp. De är våra föredömen. De har inte fastnat i ”det var mycket bättre förr”. De hade sett, anat, förstått att hemlandet låg framför dem. Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus (Fil 3:20). De föraktar inte denna värld som Gud skapat och placerat dem i. Men de längtar till ett bättre land, och genom de fagra riken på jorden går de till paradis med sång. De skäms inte för att de tänker så. Och Gud skäms inte för dem, utan de får kalla honom sin Gud … De har hittat den personliga relationen med Far (Psalt 25:14).

3. Dagens evangelium kommer från Lukas 20:37-38.
   Jesus säger: Att de döda uppstår har också Mose visat i stället om törnbusken, där han kallar Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.
   Vi träffar Mose vid den brinnande busken. Mose träffar Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Dessa tre patriarker hade ju varit döda sedan länge. Precis som våra förfäder. Döda för oss, ja. Men inte för Gud, ty för honom är alla levande. Ett märkligt påstående! Vill du få kontakt med dem ska du inte gå till spåkvinnor och vara med om ockulta seanser. Bibeln förbjuder oss att göra så (Läs 5 Mos 18:9-15). Men vid denna tid tänker vi på våra kära som gått före oss, vi tänder ljus, sätter blommor på graven. Men sedan må du från graven gå in i kyrkan och vara med om en mässa. Där ställs vi på tröskeln in till Guds värld, vi får sjunga och tillbe tillsammans med ”Herrens trogna i alla tider och med den himmelska härskaran”. Vi får kontakt med mångtusende änglar och en festförsamling av alla förstfödda som har sitt namn i himlen.
   Dagens korta text är laddad med himmel, kraft och glädje. I Sångpostillan årg 3 sid 534 kan du få läsa och begrunda en lång LÅNGPREDIKAN. Boken är slutsåld men predikan finns på bibelskolan.com, tryck här.
   Jag höll denna predikan på en stor ungdomsgudstjänst i Johannebergs kyrka i Göteborg för en del år sedan. Det var då ”hallowfor-rörelsen” startade.
   Det är inte så ofta man får respons på en predikan. Men en yngling sa till mig efteråt ”en grymt bra predikan!”. Vad tycker du?

God helg önskar
Bengt Pleijel 90+



tisdag 24 oktober 2017



Inför tjugonde söndagen efter Trefaldighet

ATT LEVA TILLSAMMANS
   får vi lära oss och uppmuntras till denna söndag. Svårt? Ja, men att leva ensam är också svårt. Ännu svårare att leva tvåsam och tresam och fyrsam, ja där blir man tröttsam både för sig själv och andra. Vi kolliderar och knuffar och bråkar och sårar varandra. Livsmod rinner bort och tårar…
   Vilodagen får vi för att stanna till, tänka till och ta kontakt med den Gud som uppfunnit människan och vet bäst hur hon ska leva tillsammans med sig själv och med andra. Vi startar med söndagens Psaltarpsalm, som lyfter upp oss ur våra ”snurra-runt-omkring-oss-själva”. Den berättar om och låter oss andas in friskhet och hälsa och liv. Himmelen landar ….

1. Tillsammans med Far. Om det talar Psaltaren 68:5-7.
   Sjung till Guds ära, lova hans namn, hylla honom som rider på molnen! Herren är hans namn, jubla inför honom, de faderlösas fader, änkornas försvarare, Gud i sin heliga boning. Gud ger de ensamma ett hem och de fångna frihet och lycka, men upprorsmännen får bo i öknen.
  Först får vi se hur det är hos Far i himlen. Vi andas in friskhet och hälsa. Vi stämmer in i den himmelska lovsången tillsammans med änglar och helgon och Herrens trogna i alla tider. Vi sjunger, lovar, hyllar, jublar.
   Och SÅSOM I HIMLEN SÅ OCK PÅ JORDEN! Någon rider på molnen, säger Bibel 2000. Han kommer från Guds värld. Han drar fram genom öknarna, säger FB. Han kommer till vår värld. Han skyndar till vår frälsning. Och från människor omkring oss hör vi ropet: ”Skynda till Jesus, Frälsaren kär…” Han letar rätt på faderlösa, änkor, ensamma, fångna, olyckliga .. Han brinner av kärlek. Han tröstar, lär, förmanar, Men han tvingar ingen. Men när någon vänder ryggen åt honom och inte tar emot handen som sträcks ut, är det inte slut på hans kärlek. Hans kärlek gråter fram en sista varning: upprorsmännen får bo i öknen.

2. Tillsammans han och hon. Om det talar Tobits bok 10:7-13
   Tobits bok är den första av de apokryfiska böckerna som vi kan läsa i Bibel 2000. Luther säger att dessa böcker inte är heliga skrifter men nyttiga att läsa.
   Tobit var en from jude, trofast och rotfast i sin gudsfruktan. Han hamnar i staden Nineve (nuvarande Mosul) och i fjorton kapitel får vi följa honom i hans många prövningar.
   I vår text hamnar vi mitt i ett bröllop. Tobits son Tobias gifter sig med Raguels dotter Sara. Bröllopsfesten varar i fjorton dagar (hur orkade de?). Vår text berättar om svårigheterna när Tobias vill hem med sin Sara och hur svårt det känns för svärföräldrarna att lämna sin dotter. Denna erfarenhet delas av många svärföräldrar i alla tider. ”Hur ska min dotter ha det med den karln? Hur ska min son klara sig utan mig, sin mamma.”
   De som har detta problem får nu lyssna till Jesus. Han frågar: Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna? ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. De är inte längre två utan ett. Vad Gud har fogat samman får människan alltså inte skilja åt.
   Svärföräldrar blir inte övergivna av paret. Men nu är det slut med ”mamma-pappa-barn relationen”. Nu en ny uppgift. Nu möter det äldre paret det yngre paret som vänner, kanske något klokare och mer erfarna och med en ny uppgift: inte överge eller bli övergiven utan överlåta.

Vi tackar för den glädje som du har gett åt dem.
Välsigna deras framtid, välsigna deras hem.
Tack, Fader, för den kärlek som gjorde dem till ett.
Det största du som gåva och ansvar gett åt dem. 
(Sv Ps 84:2) 


3. Tillsammans med medarbetare. Om det talar Paulus i 2 Tim.1:3-5
   Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent uppsåt, och minns dig ständigt i mina böner, dag och natt. Jag minns dina tårar och längtar efter att få se dig igen för att fyllas av glädje. Jag har blivit påmind om den uppriktiga tro som finns hos dig och som fanns redan hos din mormor Lois och din mor Eunike; jag är viss om att den finns också hos dig.
   Paulus sitter i fängelse. Året är omkring 67 e Kr. Neros förföljelser har hållit på mot de kristna en tid. Men i fängelset hör vi lovsången. Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent uppsåt. Paulus tackar Gud. Han har fått använda sitt liv till att tjäna Gud. Det hade hans förfäder också gjort. Och Paulus har gjort det med rent uppsåt.
   Men nu är Paulus inte sysslolös i fängelset. Han tackar och ber ständigt. Jag minns dig ständigt i mina böner, dag och natt. Det måste ha varit uppmuntrande för Timotheos att Paulus ber för honom. Det är inte så farligt att vara i blåsväder när man vet att många ber för en.
   Paulus längtar efter Timotheos. Han var den medarbetare som stod honom närmast. Paulus har en minnesbild av Timotheos. Han ser honom uppfylld av tårar. Vi vet inte vilken händelse som Paulus syftar på. Kanske var det då de sist skildes åt. Kanske var det det förfärliga ögonblick då romerska soldater kom för att leda bort Paulus. Och Timotheos trodde att han aldrig skulle få se Paulus mer.
   Det finns många som inte tycker om Paulus. Man tycker att han är hård. Intolerant, kärlekslös, särskilt mot kvinnor... Men lägg märke till att överallt där det talas om att han måste lämna människor, så gråter de. De äldste i Efesos grät häftigt, omfamnade honom och kysste honom. Det som smärtade dem mest var hans ord att de aldrig skulle få se honom igen (Apg 20:37-38). Så bär man sig inte åt om man inte tycker mycket om någon ...
   Paulus kommer ihåg Timotheos då han är uppfylld av tårar. Han längtar efter att få se honom för att bli uppfylld av glädje. När han erinrar sig sin käre son Timotheos så blir han påmind om den uppriktiga tro som finns hos honom.
   Han kommer ihåg att det i Timotheos bakgrund finns människor och händelser som betytt mycket för honom. Han kommer ihåg hans mormor Lois och hans mor Eunike. Också de levde i tron. Timotheos hade fötts av föräldrar som levde i ett blandäktenskap. Timotheos var son till en troende judisk kvinna och en grekisk far, står det i Apg 16:1. Paulus erinrar sig själv om sina fäder. Han erinrar Timotheos om hans mödrar. Det är ett privilegium att ha haft fromma fäder och fromma mödrar.
   Herren kan hemsöka fädernas missgärningar. Fädernas missgärningar kan skapa lidanden för barn och efterkommande i tredje och fjärde led - ca 100 personer. Men när fäderna älskar Herren och håller hans bud, gör han nåd och förbarmanden med tusenden. Det är stort om man har fäder och mödrar som tror. Det är ännu större när deras tro blir personlig för en själv. När jag tror inte bara för att mamma trodde, eller mormor.
   Frågan till oss är här: Hur hjälper vi varandras barn? Timotheos fick hjälp av Paulus. Uppgiften är kanske att vara en Paulus för sin nästas barn ...
   Vi påminns här om vårt böneansvar för våra medarbetare. Finns det någon missmodig Timotheos i din närhet? Någon medarbetare som du kanske klagar på men i stället borde be för. Ständigt. Dag och natt, och natt och dag.
   Bli bed-arbetare för medarbetare!

4. Tillsammans med Jesus. Om det talar Matteus 13:53-57
   När Jesus hade avslutat sina liknelser lämnade han trakten. Han kom till sin hemstad, och där undervisade han i synagogan så att man häpnade och sade: ”Varifrån kommer den mannens visdom och underverk? Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han då allt detta?” Så blev han en stötesten för dem. Men Jesus sade till dem: ”En profet blir ringaktad bara i sin hemstad och i sitt hem.”
   När jag öppnade Sångpostillan och läste vad där stod om denna text, såg jag att den som skrivit den hittat FEM NYCKLAR, som vi behöver för att leva tillsammans. Jag häpnade. (Var får han allting från?). Jag förmodar att du också blir nyfiken på vad där står och läser i Sångpostillan årg 3, sid 430 eller www.bibelskolan.com / Sångpostillan årg 3 / 20 söndagen efter Trefaldighet.  Tryck här som hamnar du där. Om du kommer till bibelskolan.com och rullar ned en bit kommer du till ”HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS inte bara för de snälla barnen”. En bit ovanför ser du till vänster, vår syster-site: Jesus för dig.nu. Mitt på lyser rött HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS. Rött betyder stanna. Medan du är där kan du botanisera på Jesus för dig.nu. Både där och på bibelskolan.com finns många VARMA FAKTA som vi behöver i denna värld där vi ryser och fryser av alla KALLA FAKTA.

Men vad gör den som ingen dator har? Den som ingen dator har han/hon går till grannen rar. Grannen har. När du visar på vad där står kommer de också att bli häpna, glada, varma och himla glada. Och ni samtalar och häpnar tillsammans. Jag tror att det är detta som kallas evangelisation. Evangeliet sprids ”mun mot mun metoden”.

Det våras för Sverige! tror
Bengt Pleijel 90+



torsdag 19 oktober 2017



Inför nittonde söndagen efter heliga Trefaldighet.

TRONS KRAFT
   får vi hem-ta denna söndag. Vad har du för förväntningar? Att få gå från krasch till kraft? Få större andliga muskler? eller …
   Dagens texter har mycket att säga. Du möter en märklig Gud som använder knepiga människor i sin tjänst. I den gammaltestamentliga texten (Josua 2:1-15) får du se hur Gud går förbi alla prostar och använder en prostituerad. Skökan Rachab räddar Josuas spejare. Senare blev hon farfarsfarfars mor till kung David och hamnar därför i Jesu släkttavla (Matt 1). I episteln från Hebr 11:29-33 får du umgås med många troshjältar och i dagens evangelium från Markus 2:1-12 kan du få inspiration av ett bärarlag av fyra män, som hittar på underliga saker för att hjälpa en människa till Jesus (Markus 2:1-12). Poängen med Bibelns människoskildring är inte att visa hur stora och märkliga dessa är, utan vilken märklig och mäktigt Gud vi har, som kan använda så skröpliga redskap. Det gör det mera hoppfullt för oss…
  Om detta kan du läsa mer om i boken Sångpostillan årg 3, sid 423. Har du dator trycker du här så hamnar du där.
   Men HIMMELSKT SÖNDAGSGODIS bjuder nu på ett enda ord. Det står i Dagens Psaltarpsalm 73:23-26. Men läs gärna hela psalmen i din Bibel. Ett ord – Psalt 73:23 - får du nu som ”by heart-ord” att stoppa ned i hjärtat, ditt inre kärleksrum.
Dock förblir jag städse hos dig

   Bibel 1917 skriver så. Bibeln 2000 och Folkbibeln saknar ordet dock. Inga dockor där. Men detta trotsiga, starka DOCK fångar situationen i Psaltaren 73. Där talas om förföljelser och förnedring som folk får utstå. Det svartnar för ögonen. De fattar ingenting. Det är bara mörker och meningslösheter. Men mitt i detta mörker tänds ett ljus. De känner en hand. De hör en röst. Jag är med er. Var inte rädd. Och de svarar: Dock förblir jag städse hos dig. Och det som hände då kan hända nu. ”Upplys mig Helige Ande, så att jag kan förstå: också nu gör Herren det som gjorde då (Sv Ps 646:4)

   Jag har ett speciellt minne av den versen. Jag prästvigdes 14 december 1952 – fyller 65 år som präst om ett par månader. 65 år – då går man väl i pension? Efter prästvigningen for jag till Jerusalem för ett halvårs studier vid Svenska Teologiska institutet. Där träffade jag en ängel. ”Wiens ängel” kallades hon av många, diakonissan Greta Andrén. Hon var husmor på institutet. Under kriget hade hon arbetat i Svenska Israelsmissionen i Wien. Hon hamnade mitt i de hemska, vidriga händelserna då nazisterna kom till Wien, förnedrade, torterade och fördrev många judar. Hon fick vara redskapet som tröstade, stöttade och ibland lyckades rädda en del judar. Det bibelord som allra starkast talade till och tröstade dem var detta Dock förblir jag städse hos dig. Syster Greta berättade ofta om detta. Läs hela psalmen 73, och lev dig in i hur judarna på den tiden såg sin egen situation beskriven där.
   Sedan dess har jag ofta smakat på detta ord. Ordet DOCK har ringt i mitt öra och sjungit i mitt hjärta sedan dess. Dock – det blev för mig ett starkt, trotsigt trosord. Jag samlade på ”dockord” från Bibel 1917. Dock, trots allt, vad som än händer vill jag höra ihop med Gud. I Guds händer vad som än händer. Dock förblir jag städse hos dig!
   Det är mycket som kan hända med oss där. Vi är ju döpta in i detta kraftfält ”i Kristus”. (Gal 3:26-29). Att leva i sitt dop är att dagligen göra besök i detta kraftfält. Jesus säger: Om någon förblir i mig och jag i honom bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra (Joh 15:5). Ett rikt liv! Ett liv på riktigt. Ett förvandlingsunder börjar.
   

Ja, det händer något med ”jag fattig syndig människa”. Vad händer?
   JAG - Hans Majestät JAG, ni vet den där människan, som vi har så mycket besvär med, som vi måste pyssla om och trösta och försvara och lyda varje dag. Hans Majestät JAG får abdikera och stiga ned från tronen. Där ska Jesus sitta. Riket är ditt! Makten är din! Äran är din! Så får vi säga till honom. Det blir bättre för oss om han får styra. Och människor omkring oss mår bättre. ”Höj din röst i lovsång, ropa ut i fröjd: Jesus är min Herre, han gör allting nytt" (Sv Ps 359:5).
   FATTIG - Om vi har en rik Far, varför ska barnen då vara fattiga? Träffar vi Jesus får vi veta att vi genom dopet och tron är arvingar till himmelriket. Vi kan bli himmelrika. Fadern har testamenterat det till oss. Två testamenten har han skrivit - Gamla och Nya. Studera testamentshandlingarna!
   SYNDIG - Det händer mycket med ”jag fattig syndig människa” när jag förblir hos honom. Ordet syndig byts ut mot ordet salig. Det saliga bytet sker – ”du tar vår synd, din frid du ger”. Där syndernas förlåtelse är där är frid och salighet, utropade Martin på 1500-talet. Sedan har vi ordet
   MÄNNISKA - ”jag fattig syndig människa” får lära mig att bli mänsklig. Bli som Gud. Gud blev människa. Vi formas av dem vi umgås med. När vi följer Jesus formas vi efter hans bild. Vi blir lika honom som var sann, äkta, sund, riktig människa. Kyrkans uppgift är att hjälpa oss att bli de sunda, äkta, roliga original, som Gud ämnat oss att bli. Detta kan hända när vi städse förblir i honom och i hans kraftfält.

   Där kan vi svara Jante på hans försmädliga påstående: ”Du ska inte tro att du är något”. Ja, Jante, du har rätt. Jag ska inte tro att jag är något. Jag skall veta det!
   Vi är barn till en kung. Du och jag, vi är kungabarn, prinsar och prinsessor av himmelriket. Ett strå vassare än Viktoria, Madeleine och Carl Filip.
   Vi sjöng förr i världen: ”Ett litet fattigt barn jag är men glad jag är ändå. Jag vet min gode Fader kär, bär omsorg om de små”. Den psalmen finns inte i vår psalmbok. Att var fattig, lät så deprimerande. Och det stämmer ju inte på kungabarn. Jag har ändrat texten och nu kan vi sjunga den rätta läran:

Ett litet kungabarn jag är och glad jag är för det. 

Jag vet min gode Fader kär bär omsorg om oss här.

   Och nu, kära prinsar och prinsessor, gäller att stoppa in detta starka, trotsiga dockord i hjärtat, vårt inre kärleksrum. Försök lära dig det "by heart". Upprepa det, smaka på det, upptäck vad som händer …
Dock förblir jag städse hos dig

Glad jag är för det! Med hopp om att just du delar denna glädje

Bengt Pleijel 90+ och snart 65+ 








tisdag 10 oktober 2017



Inför artonde söndagen efter Trefaldighet

Att lyssna i tro
är söndagens tema. Det är mycket som händer då vi gör så. Vad händer? Läs och lyssna …

1. Hör Vishetens rop! Ordspråksboken 8:32-36
Visheten ropar: Hör nu på mig, mina barn. Lyckliga de som följer min väg. Lyssna till mina förmaningar och bli visa, förkasta dem inte. Lycklig den människa som hör på mig, som vakar vid min dörr dag efter dag och väntar vid min tröskel. Ty den som finner mig finner livet och vinner Herrens välbehag. Men den som försmår mig skadar sig själv, de som hatar mig älskar döden.

   Visheten ropar, står det i Ordspråksboken 8:1. Hela kapitlet är ett rop från höjden till oss på jorden. Vi får idag lyssna till fem verser i kapitel 8. Visheten ropar för att vi som ofta slår dövörat till ska vakna upp. Visheten ropar därför att den har något viktigt, något spännande att berätta, ja, den kan inte låta bli att ropa ut vad den har sett och hört.
   Det ropas mycket i Bibeln. Ordet rop förekommer på ett hundratal ställen. Människor ropar. Änglar ropar. Seraferna som Jesaja såg och hörde, de sjöng inte. De ropade till varandra! Den ene ropade till den andre: Helig, helig, helig, är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet.
   Reaktion: Templet skakar. Jesaja skakar. Den förkrossade Jesaja får en oväntad utnämning. Läs Jesaja 6.
   Visheten ropar: Hör nu på mig mina barn. Visheten har något viktigt att säga till barnen och om barnen. Om du tror att det nu ska komma en söndagsskoleberättelse för lillklassen, har du fel. Den gamle, nittioårige Johannes, skriver i sitt brev: Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss; att vi får kallas Guds barn! Och det är vi också. (1 Joh 3:1).
   I verserna före vår text berättar Visheten att den var med då Fadern uppfann världen. Då var jag som ett barn hos honom. Jag var hans glädje dag efter dag och lekte ständigt inför honom. I kyrkans historia har man läst detta som en Kristushymn. Ty Jesus var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, skriver Johannes (Joh 1:2). Jesus är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat, skriver Paulus (Kol 1:15). I nicenska trosbekännelsen säger vi att vi tror på honom genom vilken allting är skapat. Och Paulus skriver: Genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet. Som det står skrivet: Den stolte skall ha sin stolthet i Herren, (1 Kor 1:30-31). Jesus är Visheten. När vi lär känna honom spricker vi av stolthet.
   Fråga: Kan du tänka dig Jesus som ett lekande barn inför Gud? Kan du förstå varför Jesus så ofta säger till oss att vi måste vända om och bli som barn, Vill han att vi ska lämna stöddighet och bli som barn och hitta Guds barns lek inför Gud. Hitta Guds barns härliga frihet (Rom 8:14-17,21). Vi måste nog börja ta glädjen på allvar! Kanske vi blir lite visare. Ja, det är inte klokt vad kloka vi kan bli!

2. Lyssna och lyd! Apostlagärningarna 5:27-29
När kommendanten och tjänarna kom tillbaka med apostlarna förde de in dem till rådet, och översteprästen började förhöra dem: ”Vi har uttryckligen förbjudit er att undervisa i det namnet, och ändå har ni fyllt hela Jerusalem med er lära och vill göra oss ansvariga för den där mannens blod.” Petrus och apostlarna svarade: ”Man måste lyda Gud mer än människor”.

   Paulus berättar i Rom 1:5 att han har fått uppdraget att föra människor till trons lydnad. Vad menas med trons lydnad? Vi lever i en tid då vi inte hukar oss för auktoriteter. Lydnad förekom på 1800-talet men inte nu. Ingenting är rätt och ingenting är fel. Bort med alla normer. Tron förvandlas från en levande relation till en osannolik åsikt. Men människor mår inte så bra. Kan inte ge svar på TV-frågan ”Vad är meningen med livet”.
   I biblisk mening är tron en personlig relation med en trofast Gud. Vi umgås förTROligt med den Fader som uppfunnit världen och dig och mig (Psalt 25:14). Han har skapat oss, och han har gett oss regler för livet. Alla mår bra och blir glada om vi lyssnar och lyder Hans ord.
   Motsatsen till tro är inte tvivel utan otro, trolöshet, att koppla bort den himmelska el-kraften. Trons lydnad tar tag i denna relation. På den vägen växer man och mognar. Någon leder mig… Denne ”någon” (du vet väl vem?) har mycket på sitt hjärta som han vill säga till sina barn. Han älskar oss så mycket att han kan både trösta, lära, förmana och varna oss.
   I Johannes Uppenbarelse 1:3 sägs att det är saligt att lyssna och lyda hans ord. Det är SALIGT! Ja, Himmelriket landar! Men det kan bli FARLIGT! Det finns mörka krafter, ideologier, maktmänniskor som Makten fått makt över och som vill hindra, ja FÖRBJUDA oss att lyssna och lyda. Vi har uttryckligen förbjudit er att undervisa i det namnet, hörde vi i dagens text. Martyrerna då och martyrerna idag har fått pröva på det. Ja, t.o.m i gamla Sverige kommer det många sådana förbud. Tänk efter!
   Dagens text berättar om hur apostlarna fick utstå motstånd, förföljelse, fängelse, piskrapp. Läs Apostlagärningarna kapitel 4-5. Hur reagerar apostlarna?
   När förbudet kommer svarar de: Man måste lyda Gud mer än människor.
   När de piskats gick de ut från Stora Rådet, glada över att de ansetts värdiga att lida smälek för Namnet skull (Apg 5:4-41).
   När förföljelsen kom, samlades de kristna till bönemöte. De ropade endräktigt till Gud och bad …
   När de hade bett skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och förkunnade Guds ord med frimodighet.(Läs Apg 4:23-31).
   Vad händer med dem som lyssnar och lyder? Svaret finns i verserna efter vår text: Våra fäders Gud har uppväckt Jesus, som ni hängde upp på trä och dödade. Honom har Gud upphöjt till sin högra sida som furste och frälsare för att ge Israel omvändelse och syndernas förlåtelse. Vi är vittnen till detta, vi och den helige Ande som Gud har gett till dem som lyder honom (Apg 5:39-32).
   Alltså: lyssna och lyd! Tant Lina hjälper oss till detta lyssnande:
O, så hjälp oss nu att höra vad vår själ kan saliggöra, 
upplåt du vårt hjärtas öra och förnim vårt böneljud 
(Sv Ps 81:3)

3. Bli upptäcktslyssnare. Matteus 13:44-46
   Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper åkern.
   Med himmelriket är det också som när en köpman söker efter fina pärlor. Om han hittar en dyrbar pärla går han och säljer allt han äger och köper den.


   Du träffar här en jordbruksarbetare som går och hackar i marken. Han drabbas av det oväntade.
   Du träffar dollarturisten, goddagspilten som går på Supermarket och letar efter pärlor, smycken och skraplotter. Han drabbas av det väntade.
   Du träffar honom som berättar texten. Om honom har du lärt dig att säga: Herren är min Herde, ingenting skall fattas mig.
   Din uppgift blir nu att lyssna. Du är ordbrukaren som lägger örat till orden. Lyssna inåt. Vad hör du? Du är goddagspilten som har allt, men vill bara ha mer. Lyssna inåt. Vad hör du?
    Vad vill den gode Herden hjälpa dig med genom denna text? Vad upptäcker du?
   När du lyssnat en stund kan du jämföra med vad Sångpostillans guide hittat. Se Sångpostillan årg 3, sid 417, finns på bibelskolan.com tryck här.

Med önskan om god och nyfiken upptäckarglädje
Bengt Pleijel 90+



tisdag 3 oktober 2017



Inför Tacksägelsedagen

Låt oss tacka och lova Herren!
   Den uppmaningen får vi i varje högmässa. Nattvarden, som också har namnet eukaristi - tacksägelse, lyfter oss in i den himmelska ”lovochtack-rörelsen”. Tacksägelsedagens tema är LOVSÅNG. Uppmaningen till lovsång kommer först. ”Lov och tack”. Varför?
   Det är något märkligt med lovsången. När vi sjunger med i lovsångerna (och gör experimentet att vi tänker på vad vi sjunger) grips vi av en märklig lyftkraft. En himmelsk kraft drar oss upp ur det dåliga samvetets grop, ”du borde vara lite mer tacksam”. Och upp ur alla kravtankar att ”du måste buga / niga och säga tack”. Lovsångens lyftkraft bär oss upp till den plats där vi träffar Herrens trogna i alla tider och hela den himmelska härskaran av änglar och helgon. Vi smittas av lovsångsbruset inför den himmelska tronen.
   I eukaristin – tacksägelsen - den heliga nattvarden får vi svar på varje människas grundfråga: Är jag älskad? Betyder jag något? Vad är meningen med livet? Svaret viskas stilla i vårt öra. Vi hör pulsslagen från Guds Fadershjärta: För dig! För dig! Du dras in i Golgatadramats segerglädje. Den berättar om hur en (ja, du vet väl vem?) ”steg ned i vår skuld och vårt lidandes djup och älskade oss tillbaka till Gud”. Sv Ps 62:2). När detta händer ”då brister själen ut i lovsångsljud: Tack gode Gud, tack gode Gud” (Sv. Ps.11:6).
   Men ”lovochtack”-rörelsen startar ofta i häpnad och förundran. Vi påminns om det då vi lyssnar till

SALOMOS VISHET 7:15-22
   Må nu Gud hjälpa mig att klä min insikt i ord och göra mina tankar värdiga hans gåvor. Ty han är vägvisaren till visheten, och det är han som leder de visa rätt. Av honom beror både vi själva och våra ord, all tankeförmåga och all yrkesskicklighet. Det är han som har gett mig osviklig kunskap om tingen: jag känner världens byggnad och elementens verkningar, tidsåldrarnas början och slut och förlopp, solhöjdens växlingar och årstidernas skiften, årens kretslopp och himlakropparnas ställningar, djurens levnadssätt och vilddjurens lynnen, andarnas våldsamma krafter och människornas tankar, växternas arter och rötternas hemliga krafter - allt lärde jag känna, det dolda och det synliga, ty jag fick undervisning av visheten, hon som med sin konst har format allt.
Så lyder ”Salomos vishet”. Gud, vi tackar dig!

   Salomos vishet hör till de s.k. apokryferna. Vi kan hitta dem i Bibel 2000. Men inte i Folkbibeln eller Bibel 1917. Apokryf betyder gömd, fördold. De påminner om bibelböcker, men räknas inte som helig Skrift. De är nyttiga att läsa, säger Luther. Denna söndag får vi känna oss nyttiga genom att läsa 8 verser ur Salomos vishet. Boken tillskrives den vise kung Salomo. Men de som vet säger att det förmodligen är en anonym och from jude som skrivit den på grekiska under sista århundradet före Kristus och – i blygsamhet (?) – tillägnat den kung Salomo.
   Denne fromme man stannar i förundran, häpnad inför skapelsens rikedom och sinnrikhet. Han var tydligen mycket beläst och miljömedveten. Och han räknade med att Gud i sin vishet kunde göra också honom vis och viss om ”vilken mäktig Gud vi har”, han som i vishet vill sätta igång tankar och hjärta, förundran och häpnad, så att vi måste brista ut i lov och tack.
   Salomos vishet påminner om vad gamle ärkebiskopen Wallin sjöng år 1816: ”Din väldighet, ditt majestät, ditt underfulla råd, jag såg i solens höga fjät och gräsets minsta tråd” (Sv Ps 63:4). Men det var en sak han inte såg i naturen. ”Ditt hjärta jag ej fann”. Han kunde inte svara på TV-frågan: ”Vad är det för mening med livet?” Men svaret fick han då han hörde budskapet om Jesus. Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och står Faderns hjärta närmast, Han har gjort honom känd (Joh 1:18, Giertz). Och vill du bli vis på riktigt rekommenderar Paulus oss att ta kontakt med Gud. Ty genom honom finns ni i Kristus Jesus, som har blivit vår vishet, vår helighet och vår frihet (1 Kor 1:31). När vi hamnar i det kraftfältet kan vi känna oss stolta. Ty den stolte skall ha sin stolthet i Herren (1 Kor 1:32). Lov och tack! Mer om detta i nästa text,
   ”Lovochtack”-rörelsen fortsätter nu i syskonkärlek. Om det skriver Paulus i

KOLOSSERBREVET 3:16-17
Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. Visa er tacksamhet. Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i Herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom.

   Vi är lemmar i en och samma kropp. Vi blev det i dopet. Vi är döpta in i Kristus och vi har iklätt oss Kristus. (Rom 6:3f och Gal 3:26-29, Bibel 2000). I detta kraftfält i Kristus överraskas vi av att vi får en ny syn på varandra. Här är icke längre jude eller grek, ryss eller svensk, man och kvinna, miljardär eller miserabel, svartskallig eller klantskallig. Vi är en massa syskon! Kristus blir allt och i alla (Kol 3:11).
   Vi är döpta in i Kristus, vi har iklätt oss Kristus. Nu får vi veta vad detta betyder för vårt vardagsliv. Strax före vår text, i vers 12, får vi denna uppmaning: Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerliga medkänsla …
   I dopet fick vi den vita dopdräkten. Vi blev iklädda Kristus. Att leva i sitt dop är att dagligen ikläda sig Kristus. Jesus vill komma oss lika nära som kläderna på kroppen. Nu går vi ut och möter människor tillsammans med Jesus. Läs Kol 3:12-17 i din i Bibel. Där finns ord som talar om för dig hur du ska leva ut Jesu kärlek … ha fördrag… förlåt... var överseende. Men i din vardag möter du människor som är besvärliga, tröttsamma, svårbegripliga. Du har svårt att tycka om dem och de tycker inte om dig. Poängen i Paulus förmaningar är att nu möter du dessa människor tillsammans med Jesus. Inför var plagg du iklär dig i dopdräkten, säger Jesus: Detta vill jag hjälpa dig med.
   Pröva detta. Läs orden, se människorna framför dig, hör Jesu röst: Detta vill jag hjälpa dig med.
   När vi kommer till Kol 3:16-17, dagens text, påminns vi om att vi är syskon, vi behöver varandra och vi får uppmuntra, trösta, hjälpa varandra att hitta det friska, riktiga och roliga livet i Kristus. Det sker då Bibelns ord kommer in i oss och sätter oss i rörelse mot varandra,
   Ja, tack och lov för lov och tack. Och nu har vi en text till. Den säger oss att

   ”Lovochtack”-rörelsen inte går att hejda. Om lärjungar stoppas kommer stenarna att bilda kör.
   LUKASEVANGELIET 19:37-40
Då Jesus närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett: ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.” Några fariseer i folkmassan sade då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.” Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.

   När Jesus får tala till oss och röra vid oss med sitt ord, då tar han hand om det som plågar oss inuti och livet får sedan en annan gestalt. Ett nytt liv tänds i oss. Vi sjunger om det i psalmen 258 vers 1: "O Liv, som blev tänt i kristtrognas bröst". Och sen fortsätter den: "Dig har världen ej känt". Vi blir obegripliga för människor som inte tror. Varför? Svar 1 Joh 3:1. De sätter ut taggarna och tycker att vi är överspända. De håller för öronen. Sluta med det där ”lovochtackandet”!
   Samma reaktion i texten: Mästare säg åt dina lärjungar att sluta. Motreaktionen kommer då Gud kommer för nära, ty då måste man kanske tänka om och vända om. Kommer ”det där med Gud” för nära, då börjar det bli farligt för mitt stora, stackars, lilla, duktiga ömtåliga Jag. Ni vet den där protestanten inom oss som inte vill att Jesus skall vara Herre och Konung i våra liv.
   Men Jesus säger: Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa. Enligt parallell-stället i Matteus säger Jesus: har ni aldrig läst orden: Barns och spädbarns rop har du gjort till en lovsång åt dig (Matt 21:16). Stenarna som verkar så kalla och döda, och barnen som är så små och dumma, begriper mer om vad som är på gång än de duktiga och förståndiga. Till oss säger därför Jesus: Vänd om och bli som barn, lämna din storhet och märklighet, stig ned från din ängsliga tron av kristall. Och ta ett trossteg in i glädjens kraftfält. Tackochlov för lovochtack!

Så gnolar också min rostiga gubbhals med många hälsningar
Bengt Pleijel 90+
som inbjuder till Lovochtack-övning i Sångpostillan årg 3, sid 519, bibelskolan.com tryck här.

måndag 25 september 2017


På den helige Mikaels dag träffar vi

ÄNGLARNA
   En gång visade de sig för markens herdar i julnatten. "Då var det som ljus i natten bröt in, Guds mäktiga ord ifrån himlen, och änglarna hörde Guds änglar som sjöng att äntligen dagen var inne" (Sv Ps 175:2).

   LJUS I NATTEN - är det inte detta vi längtar efter i svensk kristenhet? Det känns så mörkt och kallt i kyrkan. Har Herren flyttat ljusastaken? (Joh Upp 2:3). Har vi förblindats och förbländats? Har vi vänt ryggen åt Herren? Lever vi gott utan Jesus? Sedan skall jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt. Ät, drick och var glad. Men Gud sade: Din dåre! (Luk 12:19-20).
   I dagens texter möter vi den lurige Jakob (1 Mos 28:10-17) och vi träffar den tjurige Natanael, han som inte kan se något gott hos andra (Joh 1:47-51). Båda får se änglar och öppen himmel. Och du kan själv få träffa dem och höra dem berätta mer i Sångpostillan årg 3, sid 512 eller på bibelskolan.com tryck här.
   Episteltexten från Joh Upp 12:7-20 innehåller tankar som kan verka skrämmande. Läs om du vågar! Där finns en märklig skildring av Djävulens nederlag i himlen och hans raseri på jorden. Där träffar du också ängeln Mikael. Sångpostillans guide kan du också träffa. Han berättar vad han förstått av texten. Se Sångpostillan årg 2 sid 474 på bibelskolan.com tryck här.
  Vad är det som sker i det som sker? Varför är kyrkan idag så kraftlös? Låt oss kolla läget!

Sov du lilla vide ung…Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. (Matt 13:25). En ovän… Fan… Satan… Diabolos… den som söndrar, kastar isär… resultat: Sv Ps 57:3
Med undran och med löje ser världen hur hon slits av tusen tvister sönder och nekar sig Guds frid.Hur sällsamt klingar orden i kyrkor utan frid om Herrens frid på jorden om Guds barmhärtighet

Rop i natten:
Vakna upp du som sover. Stå upp från de döda, och Kristus skall lysa över dig. (Ef 5:14).

Recept, Sv. Ps 62:6.
En ångest går fram och ofreden rister i livsträdets stam. Då kallar Guds Ande de kristna till bot
att bedja sig samma att världen må tro. O, lyft i vår söndrings och vilsenhets natt försoningens kalk.

   ”Då var det som ljus i natten bröt in” … ”Var still och lyss ty himlens dörr står öppen nu på glänt …” Änglar är på väg. De sjunger. De bär på en specialgåva till oss söndriga och vilsna. Den heter

HIMLAKODEN - TeBeSeGeR
   TBC är en svår sjukdom, som angriper lungorna och ger andningssvårigheter.
”Tebeseger” är hälsokraften, ”Ande, vind och liv”, som ger spänst och gör det lätt att andas.
   Vad betyder det TBSGR – och varför bokstäver? Änglar vet att vi svenskar älskar förkortningar och bokstäver – SMHI – ADHD – HBTQ … Så därför TBSGR, uttalas tebeseger. Varje bokstav har ett budskap.

Tebeseger: T som i tanka.
   Bilen behöver tankas med drivkraft. Vi behöver också drivkraft. Kristi kärlek driver mig, (2 Kor 5:14). I vårt inre finns ett kärl som behöver fyllas av kärlek. Det är hjärtat. Dessa ord som jag idag ger dig skall du lägga på ditt hjärta (5 Mos 6:6). Det som hamnar i hjärtat påverkar sedan genom blodomloppet hela kroppen. Bibelord är nyttiga för både hjärta och lungor, ty hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning … (2 Tim 3:16).

Gör så här när du tankar bibelord:
Läs en text. Blunda och berätta den för dig själv. Upptäck att du är med där. Far möter sitt barn.
Läs ett bibelord. Blunda och upptäck att du kan det ordet "by heart". Ett förråd av bibeltankar hjälper dig att mota dumma och sjuka tankar med Bibelns kloka och friska tankar. Kognitiv beteendeterapi kallar somliga detta. Paulus var den förste som lärde ut den: Låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt (Rom 12:2). Tanka bibelord, då kan du byta dina konstiga tankar och få nya, friska tankar! Pröva!

Tebeseger: B som i bön
   Samtala med Herren om de ord du fått. Herren gläder sig över att du gör så. Herren umgås förtroligt med dem som fruktar honom, sitt förbund gör han känt för dem. Mina ögon ser alltid upp till Herren, för han drar mina fötter ur nätet (Psalt 25:14-15). I bönens samtal med Herren talar han om för oss att vi är bundsförvanter, vi hör ihop. Han gör mycket för oss. Han löser mina fötter från frestarens garn (Sv.Ps 45:3). Han har lösningar på våra låsningar.
   När ett bibelord hamnar i hjärtats kärleksrum kommer också den helige Ande dit. Han har andats in liv i bibelord. Vad det innebär berättar han om då vi tar emot honom. Anden talar med vår ande att vi är Guds barn (Rom 8:16). Hur kan jag besvärliga, dumma människa vara ett Guds barn? Då berättar Anden om Jesus …
   Om du upptäcker hur fantastisk Herren är, hur generös Han är, hur god Han är, då vågar du också tala med honom om hur dum, besvärlig, självisk och korkad du själv är, när du hellre bekänner andras synder än dina egna. Du registrerar dem, ältar dem, skvallrar kanske om dem på terepen. ”Man ska ju inte tala illa om andra, men har du hört…"
    På den sista tiden har vi talat om kyrkans kris. Vi har utsett syndabockar – politiker, journalister, biskopar, präster, kyrkfolk… Vi kan ha haft rätt i vad sett och sagt. Men plötsligt dyker profeten Natan upp, ser på oss och säger: Du är den mannen, Du är den kvinnan … (2 Sam 12:1-15). Gud var mig nådig, sa David. Och vi kanske behöver stava på de orden: Jag bekänner … jag har del i kyrkans bortvändhet från dig och är skyldig till mer ont än jag själv kan förstå….” Vad som sedan händer beskrivs i 1 Joh 1:9.

Tebeseger: S som i se
   Bibelord öppnar våra ögon. Vi får en ny syn på oss själva, på människor omkring, på det som händer med oss. ”Jesus för världen givit sitt liv, öppnade ögon, Herre mig giv”. Så sjunger vi (Sv Ps 45). Vi anar, förstår, häpnar över att det ”gäller ock för mig” (Sv Ps 45:1).
    Paulus ber om detta för oss i Ef 17-19: Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Far, ska ge er vishetens och uppenbarelsens Ande så att ni får en rätt kunskap om honom. Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft har varit verksam.
   Be så för dina bönebarn!

Tebeseger: G som i ge
    Det ni har fått som gåva skall ni ge som gåva. (Matt 10:8).
   Vi kommer in i den stora GE-RÖRELSEN. Fader ger oss sin Son. Sonen ger sitt liv för oss. I Mässan tar vi emot Kristi kropp för dig utgiven, Kristi blod för dig utgjutet. Utanför kyrkdörren väntar människor som behöver mycket kärlek… Gå ut! Ge ut! Fadern, som startat den stora Ge-rörelsen, han älskar en glad givare. Han gläder sig när han ser hur hans barn liknar honom.
   När du lyssnat in ett bibelord, lyft då in dina bönebarn i det ordet.

Tebeseger: R som i REX
   Rex betyder KUNG. Kungen heter Jesus. När du möter honom frågar han inte efter hur moralisk eller religiös du är. Han bara säger: Följ mig! Du följer honom som går före dig med Segerns baner. Du lär dig söka först Guds rike och hans rättfärdighet. Du hittar en RÄTT FÄRD. Under tiden dras du in i den kungliga familjen. Kungen blir din bästa vän. Vilken vän jag har i Jesus!
   Genom dopet och tron blir du själv prins eller prinsessa av himmelriket. Sträck på dig! ”Ett litet kungabarn jag är och glad jag är för det. Jag vet min gode Fader kär, bär omsorg om oss här”.
   Du går på vägen med honom som heter VÄGEN och blir med många andra VÄGENS FOLK. På den vägen blir man aldrig fullärd eller färdigfrälst eller framme. Det finns mer att se, upptäcka, erfara, mogna i. Det kan hända att du möter oförståelse och motstånd. Men du ger inte igen. Du lär dig säga ”Fader förlåt dem”. Du lär sig ”annorlundalivet” av Jesus. Du ”glada lax” leker dig motströms.
   Och framför allt: Du välsignar dem du möter. Det betyder inte att du godkänner allt de gör. Men välsignelsen blir din förbön. Du önskar Guds godhet över dem. Att de ska vända om och få se hur Guds ansikte lyser mot dem. Du ber om beskydd. Du ber om Herrens nåd och frid och fred över dem. Du ber om shalom – om det goda, friska, sunda livet över dem. Du drar in dem i änglars och människors kärlek och jubelsång till Fadern, Sonen och den helige Ande.

Lov, ära och pris ….
Sprid TEBESEGER!

Bengt Pleijel 90+

måndag 18 september 2017



Inför femtonde söndagen efter Trefaldighet

ETT ÄR NÖDVÄNDIGT!
   Det är budskapet till oss denna söndag. Bara en sak behövs. Alla kravmakter kan springa och gömma sig. De gör oss bara stressade, självupptagna, missnöjda och tråkiga. Maria har valt det som är bäst, Hon har hittat Jesus som sin bäste vän. Hon har hittat KRAFT-makten!
   Det hon har hittat, har så många idag missat. Vi lever nu i veckan efter kyrkovalet. Det som gör så ont i många är att se hur lite Jesus betyder för de flesta av nomineringsgrupperna. Ordet kyrka – kyriakä – betyder ”det som hör HERREN till”. Är det HERREN som får bestämma eller är det ”mina damer och herrar”? Det känns som vi blivit nollade. EN fattas oss! Är det kört nu?
    För 40 år sedan (då jag var 50 år ung) skrev jag en artikel i tidningen Nytt Liv om ”nollornas värde”. Där stod bland annat detta: "En nolla är rätt värdelös i sig själv. En ensam människa kan ibland känna sig tom som en nolla, värdelös, intetsägande, grådaskig, tråkig. Men det är inte kört för henne! Om hon prövar på ”experimentet Jesus” kan hon få höra en röst som säger: ”Följ mig”. Om Jesus kommer som nummer 1 och du är strax efter, börjar du, ”nolla”, att pösa av stolthet. Du stiger i värde. Tillsammans med Jesus blir siffran 10. Om du sedan springer omkring och berättar detta för andra nollor – ja då bildar ni tillsammans ett helt skatteparadis. I söndags var vi 74 i kyrkan. En etta + 74 nollor? För att uttrycka det enkelt: Det rör sig om ett hundra duodeciljoner! Vilken oerhörd rikedom!!! Vilken förmögenhet!!! Vilken styrka i Kristi kropp. ”Du vet väl om att du är värdefull”? Ja, HIMMELRIK!
   Problem uppstår om en nolla smyger sig fram och ställer sig före ettan. 0,100000 ... Vilken värdeminskning! En värdelös kyrka. Rutinens kyrka bli ruinens kyrka. En ruin - öppen för allt och alla utom Kyrkans Herre! Vad är det som håller på att hända?"
   Men nu kommer dagens texter och säger att det inte är kört! Vi får upptäcka vilken styrka, kraft, glädje det blir där HERREN får var herre. Där sjunger man: ”Höj din röst i lovsång, ropa ut i fröjd. Jesus är min Herre, han gör allting nytt” (Sv Ps 359:5).

Femte Moseboken 24:29-31
säger att det inte är kört för kyrkan om den söker HERREN.
   Mose säger: Men där skall du söka Herren, din Gud, och du skall finna honom om du frågar efter honom av hela ditt hjärta och med hela din själ. När du är i nöd och allt detta drabbar dig i kommande dagar, då skall du vända tillbaka till Herren, din Gud, och lyssna till honom. Ty Herren, din Gud, är en barmhärtig Gud, och han skall inte överge dig eller låta dig gå under. Han glömmer aldrig det förbund han ingick med dina fäder och bekräftade med ed.

   Texten ingår i ett långt tal som Mose håller. Han blickar tillbaka på vad som hänt. Han ser framåt och anar riskerna för avfall, förskingring. Han ser hur andra makter, krafter och religioner kommer som förslavar, förblindar och förstör. Kan du ana vad de orden vill säga kyrkan idag?
   Men det är inte kört för kyrkan. Läs texten långsamt, Begrunda den. Tanka ner orden i ditt hjärta. Du får ord som kan bära, trösta och leda dig. Herren glömmer inte sitt förbund. Vi är hans bundsförvanter. Och du vet väl vad som händer med dem. Herren umgås förtroligt med dem som fruktar honom, sitt förbund gör han känt. Mina ögon ser alltid till Herren (Psalt 25:14).

Filipperbrevet 4:10-13
säger att det inte är kört för oss om vi hittar in i HERREN.
   Paulus skriver idag till oss: Jag har glatt mig mycket i Herren över att er omtanke om mig äntligen har kunnat skjuta nya skott. Omtanke hade ni ju förut också, men inte tillfälle. Inte för att jag har lidit någon nöd. Jag har lärt mig att klara mig med det jag har. Jag kan leva fattigt och jag kan leva i överflöd. Jag har verkligen erfarenhet av allt: att vara mätt och att hungra, att leva i överflöd och att lida brist. Allt förmår jag i honom som ger mig kraft.

   Paulus berättar att han har glatt sig mycket i Herren Det kan hända mycket också med oss, om vi hittar in i den kraftkälla som heter i Kristus – in i HERREN. Vi är döpta in i Kristus (Rom 6:3). Det finns ingen fördömelse för dem som är där. (Rom 8:1). Där tar glädjen aldrig slut – Gläd er i Herren alltid - all tid – varje tid – just nu (Fil 4:4). Där kan vi bli starka i Herren och i hans väldiga kraft (Ef 6:10).
   Där hittar vi trossyskons omtanke, säger Paulus. Där får vi nya erfarenhet av att inte vara bundna av omständigheterna. Varken av full kassakista eller av tom plånbok, inte av fest och fasta, inte av överflöd och brist. Och inte heller av mitt JAG. JAG som förmår allt. JAG som klarar mig själv.
   Tänk vad glada människor omkring oss skulle bli om vi hittade denna frihet. Och vi själva blir glada över att slippa den där gamla tråkiga, tröttsamma, dumma JAG. Vi hittar lösningen från den låsningen: Allt förmår jag i honom som ger mig kraft. Det är inte kört för oss om vi hittar in i HERREN!

Lukas 10:38-42
säger att det inte kört för oss om vi låter Martas och Marias Jesuserfarenhet leda oss.
   Jesus gick in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till.” Herren svarade henne: ”Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne.”

   På vår vandring med Jesus kommer vi in i en liten by. Vi möts av Marta. Hon bjuder hem oss på middag. Där träffar vi hennes syster Maria. Marta går ut i köket, ställer sig vid spisen och lagar mat. Två gånger sägs att hon har mycket att ordna med. De grekiska ord som används är diakonein. Maria tar emot Jesus, sätter sig ned vid hans fötter och bara lyssnar, lyssnar, lyssnar. Hon gör det som på kyrkans språk kallas liturgi – gudstjänst, tillbedjan inför den himmelska Närvaron.
   Så berättas det att Marta blir irriterad på sin syster. Marta får slita med middagen, medan Maria har det bra med Jesus. Marta ger Maria en mörk blick.
   Två systrar, den ena, tror somliga, är inåtvänd. Hon passar nog till nunna. Den andra är utåtvänd, handlingskraftig. Vi väljer henne till ordförande i kyrkorådet. Vad tror du?
   Båda dessa systrar, tror jag, är olika. Två unika original. Men båda lika glada i Jesus. Båda är Jesusvända.
   MARTA bjöd Jesus hem till sig. Läs mer om Marta i Johannes 11:20,27. I dagens text ser vi hur Jesus engagerar sig i hennes problem. Om MARIA sägs det att hon satte sig vid Jesu fötter. Läs mer om Maria i Johannes 11:32-35, där vi ser hur Jesus engagerar sig i hennes sorg och smärta.
   Men vad händer nu med dessa systrar? Marta ger Maria en mörk blick. Men sedan gör hon något som är mycket bra. Hon går till Jesus med problemet. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa mig.
   Vilket bra föredöme för oss! Vi krisar med syskon och kraschar med medarbetare. Men istället för att ge igen, får vi tala med Jesus om det som känns så svårt. Säg precis hur du känner det: Den där människan är odräglig. Jag har svårt med henne. Hopplös, förfärlig. Hyckla inte inför Jesus. Men när du börjar be och söka ett svar på det här, då utsätter du dig själv för Jesu möjligheter i ditt liv. När du drar in Jesus i dina låsningar, drar han in dig i sina lösningar. Pröva detta nu, bed om det och se vad som sedan händer. Du får höra vad Jesus säger både till Marta och till dig: du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs.
   Det finns bekymmer som ramlar på oss, plötsligt, oväntat – en olyckshändelse, ett svagt hjärta säger upp sin tjänst, ett morgongräl som förgiftar hela dagen. Men det finns också bekymmer som man själv gör, man snickrar ihop, ältar, förmerar, förstorar… Många ger då rådet: Bekymra dig inte så mycket. Ta livet med en klackspark. Det rådet ger dig bara ännu ett bekymmer – bekymret över hur du inte skall bekymra dig. Men när du hör Jesus säga dig detta, märker du något. På ett gåtfullt sätt strömmar det ut kraft från honom. Han ger vad han säger. När han talar till dig sker något. Han låter en anda av sorglöshet, frihet, glädje komma in i dig. Bekymmerskrampen släpper. Vem vet – du kanske dras in i kärlekens motrörelse: DU VÄLSIGNAR!
   Vad sägs om Maria? Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne. Hon har valt det som är bäst. Och den som är bäst. Hon säger och du säger, när du gör som Maria: Jesus är min bäste vän! Vilken vän jag har i Jesus! Du låter hans ord bara sjunka in i dig, in i ditt allra innersta. Dessa ord som jag idag ger dig skall du lägga på ditt hjärta. Hamnar Jesu ord där, rinner de ut genom blodloppet och påverkar både händer och fötter. Och stiger åt huvudet: Vad hjärtat är fullt av det talar munnen. Du förvånar dig själv då du hör vad munnen säger: Den bara VÄLSIGNAR!… Och du upptäcker en trofast vän när tårarna kommer. Vi behöver BÅDE Martas och Marias Jesuserfarenhet. När vi tar emot det kan det sägas om oss: Saliga är de ögon som ser vad ni ser: Många ministrar och politiker och journalister ville se vad ni ser men fick inte se det, och höra vad ni hör men fick inte höra det. (jfr Luk 10:23-24).

Det finns mer att upptäcka! Jag rekommenderar en guidad tur till Martas och Marias hem. Den startar i Sångpostillan, årg 3, sid 395, på bibelskolan.com, tryck här. Nollornas värde hittar du här. Och vi möts där.

Bengt Pleijel 90+

måndag 11 september 2017



Inför fjortonde söndagen i Trefaldighet.

Denna söndag kan det hända något spännande med OSS. Vi kan hitta varandra. Var då? Jo i
ENHETEN I KRISTUS

   Vi har problem med OSS. Vi lever i en JAG-centrerad kultur. Alla tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig. JAG jagar bort Gud. Jag själv ska bestämma över JAG. Släng alla normer. Ni ska vara såsom Gud. Du själv ska bestämma över vad som är gott och vad som är ont (ormcitat från 1 Mos 3:5).
   Men vad händer när vi bryter strömmen till ljuskällan? Det bli mörkt och kallt, vi ser inte Livet. JAG mår inte så bra. OSS mår inte heller bra. Tomheten efter Gud fylls av andra makter och krafter. Paulus har uttrycket ”tomhetens välde” (Rom 8:20 Bibel 2000). Vad är det för dunkla krafter som vill lura oss? Varför har vi så svårt med varandra? ”Och ändå är det murar oss emellan och genom gallren ser vi på varann. Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar. Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag…” (Sv Ps 289:3).
   Varför är du så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig?... Sänd ditt ljus och din sanning … (Psalt 43:5,3.) I ljuset ser jag FAR. Han är Fader VÅR. (Inte bara fader min). Vi kommer in i den stora GE-rörelsen. Fadern ger sin Son. Sonen ger sitt liv. Anden ger oss klarsyn. Vi ser hur det kryllar av barn i fadersfamnen, gamla barn och unga barn, svarta och vita, underbara, underliga, knepiga… men barn. Vi hittar varandra. Och vi behöver varandra. Vi hittar OSS. Förlåt OSS, Ge OSS, fräls OSS… Vi kommer in ett kraftfält i Kristus – där hittar vi den brokiga enheten i den bråkiga mångfalden. Bli kvar hos OSS! (Luk 24:29, jfr Sv Ps 189:1).
   Dagens texter lockar oss att sjunga OSS-sånger.

1. Amos 9:11-15 lockar oss att sjunga
O, hur saligt att få vandra hemåt vid vår Faders hand….
   Den dagen skall jag resa upp Davids förfallna hydda, mura igen rämnorna och resa upp det som rasat, bygga upp den som i forna dagar, så att de kan lägga under sig vad som är kvar av Edom och alla de folk över vilka mitt namn har utropats, säger Herren, som utför detta. Ja, den tid kommer, säger Herren, då plöjaren följer tätt efter den som skördar och vintramparen tätt efter den som sår, då bergen dryper av druvsaft och alla höjder flödar över. Då skall jag vända ödet för mitt folk Israel. De skall bygga upp förstörda städer och bo i dem, plantera vingårdar och själva dricka vinet, anlägga trädgårdar och äta deras frukt. Jag skall plantera dem i deras egen mark, och de skall aldrig mera ryckas upp ur den mark som jag har gett dem, säger Herren, din Gud.

   Vi träffade Amos för några söndagar sedan (9 efter Tref, Amos 8:4-7). Vi kommer ihåg hur Herren talat till honom. Amos får se in i Guds fadershjärta. Han får se hur Gud reagerar häftigt mot orättvisor, förtryck, falskhet, hyckleri, fiffel... Det gör ont i Gud att se sådant. Och det gör ont i profeten. Amos själv är djupt skakad av det han ser och får säga. Han ser orättvisor. Han avslöjar hur de trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet. Han talar om utstuderad grymhet – man skar upp havande kvinnor (1:13). Man fifflar med pengar och fuskar med vågen. Han får komma med ett kärvt budskap. Amos gör mos av dem. Men cancern måste opereras innan hälsan kan komma. Den Gud som hatar ondska och falskhet och står för rättvisa och ärlighet, han har ett hjärta som blöder och som säger mitt hjärta är i uppror, all min medkänsla väcks (Hosea 11:8-9). Han har en enorm kärlek till oss. Han gör allt för att rädda oss. Han sänder profeter, han sänder sin Son som ”stiger ned i vår skuld och vårt lidandes djup”. Vi får upp ögonen för vad som sker i det som sker. Vi ser svensk kristenhets ”förfallna hydda”. Vi skakas…”En ångest går fram och ofreden rister i livsträdets stam. Då kallar Guds Ande de kristna till bot…” (Sv Ps 62:2,6).
   Då öppnas en möjlighet. Det banas en väg - inte en lätt väg, men en rätt väg. Den leder oss ur förfall och förnedring till ett rikt liv. Vi går med honom som är Vägen. Och nu hjälper oss Amos ett se vilket rikt liv vi kan få. Sion – gudsfolket skall befrias, räddas, uppbyggas. Amos ger oss en VI-SION av hur VI i SION kommer ut ur vår ensamhet och hittar vararandra. På den vägen klingar sången härligt –
O hur saligt att få vandra hemåt vid vår Faders hand…


2. Första Korintierbrevet 1:10-13 lockar oss att sjunga
Kärlekens Ande, hand i hand, lär oss att som syskon att vandra
   I vår herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, syskon, att vara överens och inte dela upp er i olika läger, utan återigen stå eniga i tankar och åsikter. Av Chloes folk har jag nämligen fått höra, mina bröder, att det förekommer motsättningar bland er. Vad jag menar är att ni alla säger: ”Jag hör till Paulus”, eller ”Jag hör till Apollos”, eller ”Jag hör till Kefas”, eller ”Jag hör till Kristus”. Har Kristus blivit delad? Var det kanske Paulus som korsfästes för er, eller var det i Paulus namn ni döptes?

   I förra texten anade vi Guds fadershand. Den ledde oss ur förfall och förnedring till ett nytt liv som fick oss att häpna… Nu kommer den helige Ande – Kärlekens Ande - och lär oss att räcka varandra handen och upptäcka att vi är syskon. Våra svenska översättningar talar om bröder. Men det grekiska ordet adelfoi syftar på både bröder och systrar. Norsk översättning har søsken. … här icke man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus. (Gal 3:28 Fb)-.
   Syskon kan ibland ha lite svårt med varandra. Behöver man hjälp, kan man be ”Kärlekens Ande, hand i hand, lär oss att som syskon att vandra”. Be så och upptäck vad som händer med dina händer.
   Paulus skriver nu till trossyskonen i Korint. Man levde där i olika husförsamlingar. Husfadern gav namn åt församlingen. Där var Chloes husförsamling och Apollos och Kefas och flera andra husförsamlingar. Paulus har fått veta att där var stridigheter och splittring och man käftade om vem som hade tolknings-företräde (?).
   Man umgicks tydligen inte utan man höll sig till sitt husfolk och sin ledare. Var det i deras namn ni blev döpta? frågar Paulus. Om han besökt svensk kristenhet skulle han kanske fråga: Blev ni döpta i Martins namn, eller Franciskus namn eller i Antjes namn? Eller Schartaus eller Levis namn? Betydde dopet att ni skulle höra ihop med dem?
   Nej, vi blev döpta in i Kristus. Det är där vi lär oss stå enade i samma sinne och samma mening. Paulus vet vad han talar om. Han har hittat det rika livet i Kristus. När det blev bråk i Filippi bråkade inte Paulus med dem. Han gav dem bara ett recept. Var så till sinnes som Kristus Jesus var (Fil 2:5). Nästa kapitel slutar med de orden Vi har Kristi sinne (1 Kor 2:16). Vi – i detta vi finns Paulus och hans syskon i tron. Han har fått Andens hjälp att hitta detta rika liv tillsammans med andra. Med dem sjunger vi:
Kärlekens Ande, hand i hand, lär oss att som syskon att vandra

3. Johannes 17:18-23 lockar oss att sjunga
…du gör oss till ett med varandra kring altarets rund…
   Jesus ber: Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen, och för deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas genom sanningen. Men inte bara för dem ber jag utan också för alla som genom deras ord tror på mig. Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig. Den härlighet som du har gett mig har jag gett dem för att de skall bli ett och för att liksom vi är ett, jag i dem och du i mig, de skall fullkomnas och bli ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och älskat dem så som du har älskat mig.

   Det är sista kvällen före korsdramat. Jesus och lärjungarna har firat nattvard tillsammans. Nu går de genom de slingrande gatorna ut till Getsemane. Utanför tempelporten stannar de till. Jesus ber. Man kallar Jesu bön för hans översteprästerliga bön. Precis som översteprästen på den stora försoningsdagen ber för sig själv, för sina närmaste och för hela Guds församling, har också Jesus dessa tre böneämnen. I detta avsnitt ber Jesus för sina lärjungar, och för alla dem som genom deras ord kommit till tro. Med andra ord: Just nu ber Jesus för dig och mig och våra syskon i tron!
   Vad är det nu Jesus ber om? Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, Fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Om alla skall bli ett måste vi vara i ossVi dras in i detta kraftfält, in i denna gudomliga närvaro, in i en innerlighetens gemenskap. Där händer det något med oss. Vi kommer fram till enheten i tron (Ef 4:13). Enheten finns, men vi kommer fram till den. Herren gör något med oss! Vad då?
Du gör oss till ett med varandra kring altarets rund


De finns mycket mer att hem-ta i Jesu bön. Vill du det, gå då in i bönerummet med Jesus, och stanna där i förundran. Sångpostillan, årg 3, sid 388. Bibelkskolan.com tryck här

Bengt Pleijel 90+



Skriva ut