tisdag 7 november 2017


Inför tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

Vad gör du, när det är SYND OM DIG? När tummen blöder, du får ont i halsen och lungorna får andnöd, hjärtat bultar konstigt och du blivit vrickad både upptill och nedtill? Själv gör jag detta: Jag besöker NÄRHÄLSAN Vallebergsvägen 28 i Ljungskile. Där tar vänliga människor hand om mig. Jag blir undersökt och genomskådad, får plåster och recept, mediciner, vitaminer och vacciner. Ja, må jag leva!
   Men vad gör du när det är SYND i DIG? När du vimsar runt i ett enda ego-snurr? Och blir problem både för dig själv och andra? På den frågan får du svar om du på söndag gör ett besök på
DEN HIMMELSKA NÄRHÄLSAN

Där kommer den himmelske Fadern dig nära (Sv Ps 272:9). Han berättar om att han sänt sin Son. Han har idag med sig receptet som heter FRÄLSNINGEN. Det är ett av de viktigare STORORDEN i Bibeln. Det ordet är laddat med hälsa, läkedom, nya krafter, framtidshopp.
   Söndagens texter hjälper dig att förstå och finna detta LIV!

1. I den gammaltestamentliga texten träffar vi Jesaja, som berättar om hur Fadern tar oss med till NÄRHÄLSAN. Läs och begrunda Jesaja 2:2-5.
   Den dag skall komma då berget med Herrens tempel står där orubbligt fast, högst av bergen, överst bland höjderna. Alla folk skall strömma dit, folkslag i mängd skall komma, och de skall säga: ”Låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds tempel. Han skall lära oss sina vägar, hans stigar vill vi följa.” Ty från Sion skall lag förkunnas, från Jerusalem Herrens ord. Han skall döma mellan folken, skipa rätt bland alla folkslag. De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig. Kom, alla av Jakobs ätt, låt oss vandra i Herrens ljus!

   Den himmelska NÄRHÄLSAN finns där HERREN är. Och HERREN är i sitt heliga tempel. När vi är där HERREN är, händer det något med oss. Där brinner kärlekens eld. Där det brinner samlas nyfikna från alla håll. Vi dras med i strömmen av alla folkslag från olika tider. Vi sjunger med i deras smittande sång: Jag gladdes när man sade till mig, vi skola gå upp till Herrens hus…
   På den vägen får vi sällskap både med både SLAVAR och SLARVARE.
   På den gamla onda tiden, då vi hade slavar, fick slavarna ofta ont i halsen. Man hade satt ett halsjärn på slaven. Det skavde och gjorde ont. Slaven kände sig förnedrad. Men det hände något med slaven. Han träffade människor som gav honom nytt hopp. De berättade om FRÄLSNINGEN. Det ordet kommer av ordet ”fri halsa”- någon – HERREN - kunde ”frihalsa” honom. Halsjärnet togs av. Slaven blev frälst genom honom, lycklig och fri. Fick sitt människovärde tillbaka. Ja, må han leva!
   Men hur står det till med dig? Hur mår du?
   Känner du igen dig i ordet slav? Kanske inte. Du är ju fri och självständig. Men ändå så ofri, bunden och låst av så mycket. Har du skavsår av halsjärnet?
   Du kanske inte är slav! Men ”slarver”? Det är SYND OM DIG därför att det är SYND I DIG! Du har slarvat med hälsokontrollen. I den himmelska närhälsan får du hjälp med det. Där sjunger man för dig: Ja, må du leva! Du får ett helt nytt sätt att klara av dina ”interpersonella relationsstörningar”. Du får vara med bland dem som får vandra i Herrens ljus och får höra Herrens ord.
   I Herrens ljus blir du alldeles klar över hur dum du är, när du plattar till andra med dräpande argument, mördande blickar, hat och hot. Med sådant sätter du bara igång tredje världskriget. I den himmelska Närhälsan får du vara tillsammans med dem som smider om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar (De som vet säger att de orden står på ett fredsmonument utanför FN-skyskrapan i New York). Plogbill är skärbladet på en plog, som man plöjer upp jorden med i jordbruket. Det betyder att du får till uppgift att bli ORDBRUKARE. Du hittar tröstord både till dig själv och till SLAVAR OCH SLARVARE. Herrens ord är liv för envar som finner dem … Ja, må de leva! Och du kan räkna med att själv få nobelpris! ICAN, som smidde om sina svärd, får det den 10 december i Oslo. (ICAN =The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons).

2. I dagens epistel träffar vi Petrus,
som berättar om vad som händer när det händer att våra händer tar emot från Guds händer.
   Läs och begrunda andra Petrus brev 1:2-8
   Nåd och frid åt er i allt rikare mått genom kunskap om Gud och Jesus, vår herre. Ty allt som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom som i sin härlighet och kraft har kallat oss. Han har gett oss sina stora och dyrbara löften, för att ni tack vare dem skall bli delaktiga av gudomlig natur sedan ni kommit undan det fördärv som begäret drar med sig i denna värld. Sök därför med all iver att till er tro foga styrka, till styrkan kunskap, till kunskapen självbehärskning, till självbehärskningen uthållighet, till uthålligheten gudsfruktan, till gudsfruktan broderlig omtanke och till omtanken kärlek. Ty om allt detta finns hos er och får växa till blir er kunskap om vår herre Jesus Kristus inte overksam utan bär frukt.
   Lägg märke till vad här står:
   Först ser vi hur Fadern sträcker ut sina händer mot oss. Han har något han vill ge oss: nåd, frid, kunskap, liv, gudsfruktan, makt, härlighet, kraft, löften. Smaka på de orden! Alla talar om hur vi blir delaktiga av gudomlig natur. Det är det som Paulus uttrycker med orden nu lever inte mer JAG utan Kristus lever i mig (Gal 2:20). Det är det vi sjunger om i Sv Ps 125:13 ”Ack, Herre Jesus, hör min röst: gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, så har jag tröst och evig ro”. Luther, som skrev den psalmen hade formuleringen ”red dig en krubba i mitt bröst”. I vårt inre ”skräpstall” vill Jesus bo. Så nära! Det kan nog bli något riktigt bra med oss! Ja, må vi leva!
   Sedan kommer ord om vad som händer när våra händer tar emot detta: styrka, kunskap, självbehärskning, uthållighet, gudsfruktan, broderlig omtanke, kärlek. Smaka på de orden! Detta säger oss att frälsningen inte är en engångshändelse – ”Jag är frälst och sedan är allt bra”. Frälsningen är daglig ”frälsvara”. Dagligen befrias jag från synd, renas från smuts, mina blinda och bländade ögon öppnas och dagligen får jag upptäcka mer och mer av hur himmelska ”glädjor” landar i mitt liv.

3. I dagens evangelium träffar vi Jesus.
Han vill tala allvar med oss. Läs och begrunda Johannes 12:35-43
   Jesus säger till oss: ”Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets söner.” När Jesus hade sagt detta lämnade han dem och var försvunnen. Trots att han hade gjort så många tecken inför dem trodde de inte på honom, ty profeten Jesajas ord skulle uppfyllas: Herre, vem har trott på det vi fick höra, och för vem har Herrens makt uppenbarats? De kunde inte tro, ty Jesaja säger också: Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de inte kan se med sina ögon och förstå med sitt hjärta och omvända sig och bli botade av mig. Detta sade Jesaja därför att han såg hans härlighet, och det var om honom han talade. Ändå kom också många i rådet till tro på Jesus, men med tanke på fariseerna ville de inte erkänna det för att inte bli uteslutna ur synagogan. De älskade äran från människor högre än äran från Gud.

   Nu vill Jesus i stor kärlek tala allvar med oss. Det gäller att vandra medan ni har ljuset, säger han. Många vill blåsa ut det lilla ljus jag är. Mörkret gör oss vilsna. Dunkla makter gör allt för att Jesus-ljuset ska släckas. De förblindar och förstockar oss. Det kommer tider av tvivel då Jesus tycks så långt borta. Har han lämnat oss? Är han försvunnen? Är ljusastaken flyttad? (se Joh Upp 2:5). När man råkar i diskussioner, vet man inte vad man ska säga. Man vågar inte stå för sin tro. Man gömmer korset och vågar inte tala om att man hör ihop med Jesus, är ljusets söner. Man vill själv vara det stora Ljuset. Se mig! Se mig! De älskade äran från människor högre än äran från Gud.
   Är det så är det ändå inte kört. Behöver inte vara det. Du hör en sång. ”O hur saligt att få vandra …” Det är vandringsfolket som vandrar på vägen med honom som är VÄGEN. De sjunger. Och någon ser hur du ramlat ner i diket och sitter där och tycker synd om dig. Du ser en hand som sträcks ut mot dig. Häng med! De reser på dig och du sträcker på dig och ni vandrar tillsammans på adress: Sångpostillan, årg 3, sid 446, på bibelskolan.com, tryck här.

Du ser någon som går där på vägen med rullator. Han nickar uppmuntrande till dig just nu. Jag tror att det är han som heter

Bengt Pleijel 90+



Skriva ut