måndag 12 februari 2018

Inför första söndagen i Fastan
PRÖVNINGENS STUND
kommer, säger första i Fastan. Förr var temat: Kampen mot frestelsen. Både hebreiskan och grekiskan har ord som kan översättas både med frestelse och prövning. Skillnaden mellan dem kan anges så: Den som frestar någon gör det för att få fram det värsta hos honom och få honom att falla. Den som prövar någon gör det för att få fram det bästa hos honom. Samma verklighet har två sidor, därför att här finns två  parter med rakt motsatta syften.  Djävulen vill fresta oss för att få oss att falla.  Gud vill pröva oss för att få fram mera tro och mognad hos oss. Gud frestar ingen. Han vill inte få oss att falla. Han vill få oss att mogna (läs Jakob 1:2,13).
    Prövningar vi möta får. Det vet vi. Nu får veta att hjälpen finns OVAN DÄR! Ta kontakt. Invocavit är söndagens latinska namn. Förr sjöng man denna inledningssång från Psaltaren 91:15,16 - Invocavit (me et exaudiam eum) = Han åkallar (mig och jag skall svara honom).

Här är receptet i alla pröv
ningar och frestelser som smyger sig på oss: Umgås förTROligt med Herren. Behåll daglig kontakt. Bevara oss i frestelser och prövningar. I Guds händer vad som än händer!
Det vimlar av recept i dagens texter. Följ med dit…

1 MOSEBOKEN 16:7-13 berättar om
PRÖVAD PIGA MÖTER GUD SOM HÖR OCH SER
Jag vill inte ta ifrån dig glädjen att läsa och BE-grunda texten i din psalmbok eller i din Bibel. Läs!
Vi hamnar nu mitt i en äktenskapskris. Det gnisslar mellan Saraj och Abram. Gud har lovat att de skall få barn och sedan barnbarnsbarn… så många som stjärnorna på himlen. Men det dröjer. Åren går. Inget barn föds. Då kommer Saraj på att de skulle hjälpa Gud på traven. Hon har hört av några grannfolk att om en reservmamma utnyttjas och mannen får barn genom henne skall det räknas som hans barn.
Och så sker. Den vackra slavflickan Hagar, som de tagit med sig från en semesterresa i Egypten, kan användas. Det blir en pojke. Ismael får han heta – namnet betyder Gud hör bön.
Men nu tar inte krisen slut. Allt blir bara värre. Hagar - högfärdig över att hon var bättre än Saraj. Saraj - arg, bitter, elak… Driv ut slavinnan och hennes son! (Gal 4:30).
Abram mår inte heller så bra. Han känner sig vilsen och osäker hemma. Han har fått barn med hembiträdet. Han vill bara smita. För fridens skull lyder han sin fru. Han driver ut slavinnan och hennes son. In i den mörka skogen…
Och där möter vi Hagar, bitter, besviken, förnedrad, full av gråt, ensam…
Nej, inte riktigt ensam. Någon ser henne. Någon talar med henne...
Ovan där finns denne Någon. Vem? Ja,
vem är som Herren vår Gud, han som tronar så högt, som ser ner så djupt, vem i himlen och på jorden? Han reser den ringe ur stoftet och lyfter den fattige ur dyn.
GUD HÖR! Hagar får besök av en ängel, som går in i hennes nöd och hennes frågor. Hon får själavård.
GUD SER! Ja, den Gud som ser ned så djupt, han ser slavflickan. Den blicken upprättar henne och ger henne nytt mod och nytt liv.
Hagar gav Herren, som hade talat till henne, ett namn: ”Du är Seendets Gud.” Ty hon tänkte: ”Har jag verkligen sett Gud och förblivit vid liv? Ja, prövad piga fick möta Gud som hör och ser!
 

HEBREERBREVET 4:14-16 låter oss få möta
PRÖVAD PRÄST MED HJÄRTA FÖR DE ARMA
När vi nu har en mäktig överstepräst som har stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds Son, låt oss då hålla fast vid vår bekännelse. Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter , utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. Låt oss därför frimodigt träda fram till nådens tron för att få förbarmande och nåd i den stund då vi behöver hjälp.
Här hittar du två viktiga personer:
1) JESUS – berätta vad som sägs om honom.
2) EN SOM HAR SAMMA PERSONUMMER SOM DU - berätta vad som händer i mötet mellan dem.
Sv Ps 358 kan hjälpa dig att upptäcka vilken kärlek han har. Och som vi kan få, om vi vill ta emot och hålla fast vid vår bekännelse till honom.

Han gick in i din kamp på jorden. Gud tog plats i din egen gestalt.
Han kände din puls. Han blev trött liksom du – och han älskade dig över allt.

Han gick in i din sorg och längtan. Gud tog plats i din egen gestalt.
Han grät med din gråt. Han blev ledsen som du – och han älskade dig överallt.

Han gick in i din nöd och smärta. Gud tog plats i din egen gestalt.
Han bar på ditt kors. Han var plågad som du – och han älskade dig överallt.

Han gick in med sitt liv på jorden. Gud tog plats i din egen gestalt.
Hans seger blev din. Han var frestad i allt – och han älskade dig överallt.

MATTEUS 4:1-11 FRESTADES FRÄLSARE FRIAR FRÅN FARLIG FIENDE.
Läs begrunda, lev dig in i dagens evangelium från Matteus 4:1-11. Vill du ha guidad tur, gå till Bibelskolan årg 1 sid 138,   eller bibelskolan.com tryck här
Det hände för några dagar sedan. Mycket folk. Dop i Jordan. Man hör. Man ser. 
Man vittnar… Man hör en röst från himlen: Du är min Son, den Älskade. I dig har jag min glädje
Man ser: Den helige Ande sänkte sig ner över honom i en duvas skepnad. (Luk 3:22 Fb).
Man vittnar: "Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom, berättar Johannes. Han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i den helige Ande. Jag har sett det och vittnat: han är Guds Son." (Joh 1:32-34). Människor häpnar. Änglar sjunger. Och vi dras in i lovsångssmittan: ” O kom låt oss tillbedja /3/ vår Herre Krist (Sv Ps 122),
Bara en håller för öronen. Orkar inte med den gamla sången. Blir alldeles rasande. Får allergiskt vredesutbrott. ”Fy Gud!” säger han.
Det är den gamle ormen som slingrat sig fram, han som heter Djävul och Satan. Han har hittills hållit sig rätt så lugn. Han har bara sett till att folk inte blivit alltför goda mot varandra. Men nu! Nu när himlen talar om att Guds Son kommit till vår jord – då exploderar han! Får ett raserianfall! Fan har fått en farlig fiende på nära håll. Han var väldigt glad då Dagens Nyheter avskaffade honom 1910. Många gick på lögnen. Djävulen avskaffades. Men djävulskapet fortsatte i det ena kriget efter det andra. Och nu tycks det bli all djävligare på jorden: krig, mord i Malmö, skottlossning i Göteborg, livsglädjen försvinner, ekonomisk brottslighet. Lur och lögn. Vad är det som sker i det som sker?
Och ändå: Hur kan det finnas så mycket gott i världen när ondskan är så stor?
Nu ger sig den Onde på den Gode. Han smilar, luras, ifrågasätter, diskuterar, ”skulle då Gud ha sagt”.
Tre frestelser från den Onde: 1.Ordna bullfest. 2. Hoppa ned från kyrktornet. 3. Bli kung genom mig.
Tre svar från den Gode: Det är skrivet! Det är skrivet! Det är skrivet!
Gå din väg, Satan. Det står ju skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka.” Då lät djävulen honom vara, och änglar kom fram och betjänade honom.
Vad hände? Frestades Frälsare friar från farlig fiende! Han är fortfarande farlig. När han möter någon av Jesu vänner ”då vill han se henne fången och snärjd, förvillar med smicker och lockar med flärd och tänker blott på att bedraga” (Sv Ps 536:1). Men Jesu vänner vet: Prövningar vi möta får. ”Räds att frestarna lägger snaran, där du minst förmodar faran: Sådan är hans sed…” (Sv Ps 566:1).
Frälsning från farlig fiende finns:
  1. Guds mäktiga ord är vapnet: Dessa ord som jag IDAG ger dig skall du lägga på hjärtat.
  2. Dopet in i Kristus är kraftkällan (Rom 6:3, Gal 3:26-29, Rom 8:1).
  3. MOD-kläder tas på varje morgon.  Bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp (Ef 6:10 f)
  4. Håll daglig kontakt med dina himmelska vänner. Invocavit …
Kom låt oss nu förenas här med änglarna i höjd 
samt tusen, tusen helgon där och sjunga med stor fröjd: 
HALLELUJA! O GUDS LAMM 
SOM HAR SEGRAT PÅ GOLGATA. 
HALLELUJA /3/ AMEN.

Med många himmelska glädjor
Bengt Pleijel 91+








tisdag 6 februari 2018


     Inför Fastlagssöndagen

KÄRLEKENS VÄG

får vi nu börja vandra. Färden går mot Jerusalem. Före går Herren! Vi startar tillsammans med
Jesaja (52:13-15) som presenterar den gåtfulle Tjänaren.
Så säger Herren Gud:
Min tjänare skall ha framgång, han skall bli upphöjd, mäktig och ärad. Många förfärades över honom, så vanställt var hans yttre, så föga mänskligt hans utseende. Men nu får han många folk att häpna, och kungar förstummas inför honom, ty de ser något de aldrig hört talas om, bevittnar något de aldrig anat.

   Jesaja sjunger nu sin fjärde sång om Herrens tjänare. Han målar i skarpa, gåtfulla färger! Vilka kontraster! Framgång, upphöjd, mäktig, ärad – hans utseende vanställs, fördärvas. Kungar förstummas – De begriper ingenting.
   Vi begriper heller ingenting! Vi vill inte begripa hur farlig synden är. Vi vågar inte se vilka följder vår blindhet och brist på kärlek, vad hot och hat åstadkommer. Att kärnkraftsavfall är dödsfarligt, det begriper vi. Sådant måste tas om hand. Det skadar barn och efterkommande i tusen år. Men vad händer med våra syndafall? Har vi ansvar för ”barn och efterkommande i tredje och fjärde led”? (2 Mos 20:5-6).
   Men nu får vi höra sången om Jesus, ”som steg ner i vår skuld och vårt lidandes djup och älskade världen tillbaka till Gud”. Han är den ende som vågar ta tag i syndens äckliga avfall och kasta den i Golgata säkra förvaringsrum. Det kostade honom livet att göra så. Han gjorde det för dig! Han gjorde det för mig!! Han vill göra det nu, om vi ger honom våra synder! Se Guds lamm som borttager…
   Vi begriper egentligen ingenting! Men när vi ber över detta är det någon som griper tag i oss.


Grip du mig helige Ande, drabba mig låga klar. 
Visa vägens riktning, ge mina frågor svar 

 (Sv Ps 646:1)


Vi fortsätter nu med dagens evangelium där vi först träffar kloka som ingenting begriper. Vi läser Lukas 18:31-34.

Jesus tog de tolv åt sidan och sade till dem: "Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som är skrivet om Människosonen genom profeterna ska gå i uppfyllelse. Han ska utlämnas åt hedningarna, och de ska håna och skymfa honom, spotta på honom, gissla honom och döda honom. Och på tredje dagen ska han uppstå." Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, och de fattade inte vad han menade.

   Se vi gå nu upp till Jerusalem, säger Jesus till sina lärjungar då och till sina lärjungar nu. Han samlar oss omkring sig och berättar för oss vad som skall ske med honom. Han skall utlämnas, hånas, man ska spotta på honom, gissla honom, döda honom... Hela kristendomen skall krascha! Men lärjungarna förstod ingenting av detta. Det var fördolt för dem, och de fattade inte vad han menade. Tänk vad vi liknar dessa ”kloka” apostlar!
   Jesus längtar efter att få sådana samtal med oss. Han vill undervisa oss om ondskan, synden, lidandet. Han vill förbereda oss på denna tidens förföljelser, motstånd och obegripligheter. Men han avslöjar också ett liv efter kraschen. Han talar om tredje dagens triumf! Vi får erfara att ”livet vann, dess namn är Jesus” (Sv Ps 153).
   ”…en gång har han lovat, kommer han tillbaka. Omöjligt att förstå och ändå är det så” (Sv Ps 726:2).



Vi läser fortsättningen av dagens evangelium - Lukas 18:35- 43 - nu träffar vi
en blind som blir alldeles klarsynt
När Jesus närmade sig Jeriko satt en blind man vid vägen och tiggde. Han hörde folk gå förbi och frågade vad som hände.  Man berättade för honom att Jesus från Nasaret gick förbi, och då ropade han: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" De som gick främst sade åt honom att vara tyst, men han ropade bara ännu mer: "Davids son, förbarma dig över mig!" Jesus stannade och befallde att mannen skulle ledas fram till honom. När han kom närmare frågade Jesus: Vad vill du att jag ska göra för dig?" Han svarade: "Herre, gör så att jag kan se igen!"  Jesus sade till honom: "Du får din syn. Din tro har frälst dig." Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud.

Vid vägkanten sitter den blinde tiggaren Bartimaios. När han hör att det är Jesus som går förbi, ropar han: Jesus, Davids son, förbarma dig över mig. Man försöker få tyst på honom, men han ropar ännu mycket starkare. Det är ett rop efter barmhärtighet. Och ordet ”barmhärtighet” betyder att ha hjärta för de arma (tyska: bei den Armen Hertz). Två gånger hör vi detta rop efter Guds hjärta för de arma i högmässan. Första gången svarar Gud med att berätta hur han lagt sitt hjärta i Betlehems krubba (Ära åt Gud i höjden…) och hur han sedan öppnar sitt hjärta för oss i dagens texter och predikan. Andra gången sker då vi går fram till nattvarden och möter ”Guds lamm som borttager världens synder”. Då får vi höra hur Golgatadramats seger landar i våra liv. Vi hör pulsslagen från Guds fadershjärta: För dig! För dig! Gud har faktiskt hjärta för oss.
Man för fram Bartimaios till Jesus. Jesus vet säkert vad han vill. Och han vet säkert vad du också vill. Men han frågar för att du ska lära dig att komma med din nöd och dina problem till honom, Bartimaios får denna fråga och du får denna fråga:
Vad vill du att jag ska göra för dig?"
Och nu händer det: En blind blir alldeles klarsynt. Och dina ögon öppnas så att du förstår att Jesus seger på Golgata gäller för dig!
Genast kunde han se, och han följde Jesus och prisade Gud. Och allt folket som såg det prisade Gud. 
Lovsången går inte att tysta: ”Halleluja! Sjung om Jesus…” Om du nu slår upp i din Bibel 1 Korinthierbrevet 13, får du stämma in i Bibelns starkaste och mest kända lovsång.

KÄRLEKENS LOV 1 Kor. 13:1-13.
1. Men inte hade kärlek x 3 - läs v 1-3. Paulus har tidigare undervisat om nådegåvor och kraftgärningar. Han själv hade många erfarenheter av dem. Dem får man för att andra ska må bra. Andens vind får blåsa in friskhet i andras liv. Men om nådegåvorna gör mig själv uppblåst och jag ger mig ut på hög färd bland molnen, och framhäver mig själv och gör det för att bli berömd och applåderad, då är det kört! Det blev bara skräll och skryt och hyckleri och ingenting - men inte hade kärlek…

2. Kärlek x 15 - läs v 4 -7. 

Lägg märke till femton beskrivningar på vad kärlek är och inte är. Spegla dig själv? Stämmer de? Är du sån? Om ja, då mår människor omkring dig bra. Om inte – sök närkontakt med den som Paulus sjunger om – JESUS! ”O vilken kärlek, underbar sann, aldrig har någon älskat som han”. Och det gör det mera hoppfullt för dig. Ty det du inte har kan du få: den förTROLiga gemenskapen med Jesus.

3. Det mesta förgår - läs v 8-12.
Profetior, tungotal, mänsklig lärdom, barnsligheter, den gåtfulla spegelbilden av mig själv kan jag få glömma. Hans Majestät JAG, som jag aldrig begrep mig på, behöver inte plåga mig mer, ja allt detta skall försvinna. Men KÄRLEKEN UPPHÖR ALDRIG.

4. Det bästa består: TRON – HOPPET – KÄRLEKEN. Det förTROliga samtalet med Herren fortsätter ”ovan där”. HOPPETS ankarfäste vid Jesu kors och himmelska tron håller för evigt. Och KÄRLEKEN – den största av dem alla – sjunger och jublar och bubblar i mig, då jag möter den Frälsare och HERRE som känner mig fullkomligt, och ändå och trots allt älskar mig.


I Jesu kärlek till er alla från
Bengt Pleijel 91+

som påstår att det finns mer upptäckter att göra på Kärlekens väg i Sångpostillan årg 1 sid 132, på bibelskolan.com tryck här. Och i syskons goda samtal i böneguppen!
Fastlagssöndagen inleder den tid vi kallar fastlagen, som består av tre dagar: Fastlagssöndag, fläskmåndag, fettisdag. Ordet Fastlagen kommer av Vastelabend = fasteaftonen. (jfr Julafton, Påskafton). Under fastlagen tar man farväl av köttet – karne vale = farväl kött. På fettisdag äter man fettisdagsbullar. Äter man dem på andra dagar kallas de semlor. Fastan börjar onsdag 14 februari. Sammanfaller i år med Alla hjärtans dag

Söndagens latinska namn är Esto mihi – var mig en skyddande Gud (se Ps 31:3).



Skriva ut