måndag 16 april 2018


inför fjärde söndagen i Påsktiden.

VÄGEN TILL LIVET
uppmanas vi på söndag att slå in på och vandra. Vi får sluta LEVA LIVAT för att i stället LEVA LIVET. Det märkliga är att vi då hittar djupglädjen - då ska era hjärtan glädjas, och ingen ska ta er glädje ifrån er, säger Jesus idag. Den glädjen är smittosam. Den vill nå ut till alla länder. Söndagens latinska namn är Jubiláte. Förr började man högmässan med uppmaningen från Psaltaren 66:1 Jubilate Deo omnis terra - höj jubel till Gud alla  länder… ( jfr Sv Ps  680 – ”sjung lovsång alla länder”).
Det underliga är att söndagen har detta namn. Ty när vi läser texterna möter vi ord som vrede, vanära, gråt och jämmer, smärta, sorg. Men det är just i dessa bedrövliga situationer vi kan upptäcka lovsången och jublet. Det bor en lyftkraft i lovsången! Vi får kontakt med den himmelska EL-kraften. Ett nytt skapelseunder sker.  Gud som sade: "Ljus ska lysa ur mörkret", han har lyst upp våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus Men denna skatt har vi i lerkärl… (2 Kor 4:6-7).
Har ni tänkt på att vi alltid börjar högmässan med att göra änglarna glada! Jesus säger: det blir glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig (Luk 15:7, 10). Synderna är som tyngder som bara drar mig neråt. Men där syndernas bekännelse finns, där finns syndernas förlåtelse LIV och SALIGHET. JUBILATE! Ja, detta vill vi hitta och få mer av. Därför går vi in i dagens texter med den bönen: ”Säg mig den vägen som drager till Livet…”

  1. Jesaja 54:7-10 (Fb) - LÖFTETS BÅGE.
Ett kort ögonblick övergav jag dig, men i stor barmhärtighet vill jag nu samla dig. När min vrede vällde fram dolde jag ett ögonblick mitt ansikte för dig, men nu vill jag med evig nåd förbarma mig över dig, säger Herren din återlösare. Jag ska göra som vid Noas flod. Liksom jag gav min ed att Noas flod inte mer skulle drabba jorden, så ger jag nu min ed att inte mer vredgas på dig eller bestraffa dig. Även om bergen viker bort och höjderna vacklar, så ska min nåd inte vika från dig eller mitt fridsförbund vackla, säger Herren din förbarmare.

”Löftena kunna ej svika, nej, de stå evigt kvar” sjunger vi i Sv Ps 254:1. Jesaja påminner om fridsförbundet som Gud ingick med Noa och alla varelser… Förbundstecknet var LÖFTETS BÅGE – den sjufärgade regnbågen. Om detta kan vi läsa i 1 Moseboken kapitel 6-9. (Se särskilt 9:16).
Jesaja börjar med att citera några skakande ord som Herren säger: Jag övergav dig… min vrede vällde fram… I 1 Mos 6:6 läser vi att Gud ångrade att han hade gjort människorna på jorden och han var bedrövad i sitt hjärta. Gud engagerar sig i mänsklig problematik. Gud lider med sin skapade värld. Det gör ont i Gud då han ser ondskan… Gud reagerar. Vreden är Guds kärleks reaktion då han ser hur vi förstör livet på jorden för varandra. Gud reagerar precis som människor idag reagerar och demonstrerar mot orättvisor, korruption och ondska.
I Noa-berättelsen ser vi Guds reaktion då han låter vattenmassorna dränka jorden. Alla vänder ryggen åt Gud. Alla? Nej inte alla. Inte Noa! Men Noa hade funnit nåd för Herrens ögon (1 Mos 6:8). Noa hade inte vänt ryggen åt Gud. Han vandrade i umgängelse med Gud. Han lyssnade till Gud. Och han lydde. Noa gjorde i alla stycken såsom Herren hade bjudit honom.
Och så ser vi hur Noa – mitt på torra land – bygger ett märkligt fartyg. Folk skrattar åt den gamle gubben – ”katastrofer drabbar andra, inte oss”. Noas ark räddar Noa och hans familj. Läs om det i 1 Mos 6-9. Jesaja påminner idag om det fridsförbund som Herren ingick med Noa. Liksom jag gav min ed att Noas flod inte mer skulle drabba jorden, så ger jag nu min ed att inte mer vredgas på dig eller bestraffa dig. Gud sluter förbund med Noa. Regnbågen är tecknet på förbundet. När regnbågen syns i skyn och jag ser på den skall jag tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla varelser …(1 Mos 9:16).
Kriser och krascher, stormar och oväder, olyckor och olydnor kommer. Men förbundslöftet står kvar. Far låter sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga (Matt 5:45). När allt detta händer vet vi att Far ser hur vi har det. Far säger: ”Jag ser… Jag skall tänka…” Far griper in.
I stor barmhärtighet vill jag nu samla dig. Löftets båge gäller också oss. När vi ser bågen förstår vi att Far vill få kontakt med oss. Ske sin vilja! (Kontaktadress Psaltaren 25:14-15).
Noa blev Herrens redskap. Han var en hedersman så länge han hade kontakten med Far. Men bibeln är stark och mycket realistisk i sin människoskildring.”Höjdarna” vacklar. När Noa gick ur arken planterade han på marken… ja, ni vet. Vi får se den fromme gudsmannen stupfull. Men Gud tog inte sin hand ifrån honom. Han fick leva 350 år till. Noa blev 950 år (1 Mos 9:28-29). Bellman kallar honom ”gubbe” – En titel som alla hedersmän får som fyllt 950.

  1. Hebreerbrevet 13:12-16 (Fb) - LOVETS OFFER
Jesus har lidit utanför stadsporten, för att helga folket med sitt eget blod. Låt oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans vanära. Här har vi ingen stad som består, men vi söker den stad som ska komma. Låt oss därför ständigt genom honom frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn. Och glöm inte att göra gott och dela med er, för sådana offer behagar Gud.

   De som skulle korsfästas fördes ut ur staden, de stöttes ut ur den mänskliga gemenskapen, föraktade, hånade. Där fick de dö en långsam, fasansfylld död. När de dött slängdes deras kroppar i Hinnoms dal, (Gehenna), Jerusalems soptipp.
Nu kommer budskapet till oss: Låt oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans vanära. Det märkliga är att när vi bär hans VANÄRA blir vi burna av hans ÄRA. DIN ÄR ÄRAN! En befrielsekraft möter oss. Vi hittar ett nytt liv. Vi får leva ut ett nytt liv. Texten uttrycker det så: Låt oss därför ständigt genom honom frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn. Och glöm inte att göra gott och dela med er, för sådana offer behagar Gud.
Jesaja har en liknande uppmaning: Dra ut från Babel, fly från kaldeerna! Förkunna det med fröjderop, ropa ut det, för ut det till jordens ände, säg: "Herren har återlöst sin tjänare Jakob! (Jesaja 48:20).
Träldom under människors krav, slit och rädslor förvandlas till LOVETS OFFER. JUBILATE!!!!

      Johannes 16:16-22 (Fb) - LIVETS GLÄDJE
Jesus säger: En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni kommer att se mig."  Några av hans lärjungar sade då till varandra: "Vad menar han när han säger till oss: En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni kommer att se mig? Och att han går till Fadern?" De frågade: "Vad menar han med en kort tid? Vi förstår inte vad han säger." Jesus märkte att de ville fråga honom, och han sade till dem: "Ni frågar varandra om det jag sade: En kort tid och ni ser mig inte, ännu en kort tid och ni kommer att se mig. Jag säger er sanningen: Ni kommer att gråta och jämra er, men världen ska glädja sig. Ni kommer att sörja, men er sorg ska vändas i glädje. När en kvinna ska föda har hon det svårt, för hennes stund har kommit. Men när hon har fött barnet, minns hon inte längre smärtan i sin glädje över att en människa är född till världen. Nu har ni också det svårt, men jag ska se er igen. Då ska era hjärtan glädjas, och ingen ska ta er glädje ifrån er.

Jesus håller här sitt avskedstal. Johannes har nedtecknat det i kapitel 14-16. När du läser detta upptäcker du vilken likhet du har med de stora apostlarna. De säger och vi säger: ”Vi förstår inte vad han säger”. En kort tid, en kort tid – sju gånger upprepar han de orden. 60 år senare skriver Johannes ned dessa ord. Han har burit dem med sig under alla år. För Johanns var orden laddade med liv och tröst.
  En kort tid! Så var det mellan Långfredag och Påskdag Jesus dog på Långfredag – uppstod tredje dagen – en kort tid. Tiden för lärjungarna bakom stängda dörrar var kort. Men de fick se den uppståndne Jesus - inte att undra på att de blev glada. Men världens glädje över Jesu död var kort. Varje människa föds hit till världen med stor smärta. Men smärtan var kort i jämförelse med de många lyckliga år barnet fick leva. Lärjungarnas svårigheter då förvandlas till glädje när de ser Jesus. Nu har ni också det svårt, men jag ska se er igen. Då ska era hjärtan glädjas, och ingen ska ta er glädje ifrån er.
    Kan du höra detta budskap till dig. Den uppståndne vill dela sin segerglädje med dig.  Herren umgås förtroligt med dem som vördar honom, sitt förbund gör han känt för dem. Mina ögon ser alltid upp till Herren, för han drar mina fötter ur nätet. Det är mycket som kan hända i sådana möten – LIVETS GLÄDJE. JUBILATE!!!
   Vill du fördjupa dig och vill veta mer om LÖFTETS BÅGE, LOVETS OFFER, LIVETS GLÄDJE så kan vi stämma möte i Sångpostillan, årg 3, sid 226 eller på bibelskolan.com tryck här

I PÅSKTIDENS GLÄDJE
Bengt Pleijel 91


1 kommentar:

  1. Tack än en gång för dina förklarande och glädjande ord Bengt!

    SvaraRadera

Skriva ut